Han konstaterade

att det nu är naturligt med en debatt kring frågeställningen hur långt styrräntan kan sänkas.

"Slutsatsen är

troligen - inte så mycket mer", sade han.

I teknisk bemärkelse

närmar vi oss nollränta. Ytterligare sänkningar ger förhållandevis små effekter i ekonomin, och Riksbanken har också att ta hänsyn till eventuella negativa effekter på finansmarknaderna. Det gäller till exempel kostnader för finansiering och räntemarginaler ut mot kund, och det är inte helt lätt säga hur sådant påverkas.

Han sade att

penningpolitikens effekter möjligen blir lite annorlunda än vid ett normaltillstånd, och att vi har begränsad erfarenhet hur de finansiella marknaderna fungerar och kommer att fungera vid en så låg räntenivå.

"Det har lett

oss till slutsatsen att det var lämpligt att sänka räntan till 0,5 procent", sade han.

Han sade också

att om det skulle finnas skäl kan andra åtgärder komma att vidtas för att aktivt understödja en låg reporänta. Det första är att uppge att räntan kommer att hållas låg under en lång period, vilket i sig kan påverka marknaderna.

Det kan också

bli aktuellt att reflektera över hur systemet som används i dag kan förändras så att Riksbanken ytterligare kan öka utlåningen till det svenska bankväsendet. Den kan till exempel ändra den meny av utlåningsmöjligheter de erbjuder.

Ytterligare ett steg

bortom detta är att köpa statsobligationer, och därmed gå mer direkt till marknaden och inte gå via bankerna, och ytterligare ett steg kan vara att köpa bostadsobligationer.

"Men det är

inte åtgärder som är aktuella för närvarande utan vi har bedömt att en halv procent (reporänta) är det som är lämpligt nu för svensk ekonomi. Men det förutsätter att vi håller en låg ränta under en ganska lång period framöver", sade Stefan Ingves.

Han sade att

han inte kan uttala sig om vad som är mest effektivt, utan Riksbanken jobbar utifrån en meny och prövar sig fram till vad som ger bäst effekt. Att köp av statsobligationer nämns före bostadsobligationer i den penningpolitiska uppföljningen är mer en "språklig brist" och har inte något särskild betydelse.

Han framhöll också

att två villkor ska vara uppfyllda för att det ska bli aktuellt med andra åtgärder; det ena är att den ekonomiska utvecklingen är sådan att vi behöver göra ytterligare åtgärder, det andra är att fundera över vilka åtgärder som då är mest lämpliga.

"Jag kan inte

rangordna detta i form av ett två tre. Man får pröva sig fram och se vad som fungerar bra", sade han.

På frågan om

Riksbanken har rätt att köpa statsobligationer sade han att det inte är frågan om att finansiera ett budgetunderskott. Dagens regelverk kom till för att man ville förhindra inflation. I dagsläget är detta en ickefråga, utan det handlar mer hur man ska få upp inflationen till 2 procent.

Det som det

handlar om för Riksbanken är istället hur man på ett eller annat sätt kan köpa statspapper på andrahandsmarknaden. Det skulle i så fall bli en fråga som till exempel ECB kan ha synpunkter på.

"Men för mig är

det helt uppenbart att det är åtgärder som skulle vidtas i penningpolitiskt syfte", sade han.

Han sade också

att frågan om att låsa växelkursen för att skapa inflation inte är en "fråga som är på agendan". Politiken med rörlig växelkurs ligger fast.

NYHETSBYRÅN DIREKT