Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 0,25 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 15 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle lämnas oförändrad på 0,25 procent. 13 analytiker räknade vidare med en oförändrad räntebana, medan två trodde att räntebanan skulle justeras något uppåt.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 1 juli, då den sänktes med 25 punkter.

Direktionen var oenig i sitt räntebeslut på tisdagen. Lars EO Svensson reserverade sig mot beslutet och anförde att reporäntan borde sänkas till 0 procent samt att reporäntebanan skulle indikera att reporäntebanan ligger kvar på den nivån till och med tredje kvartalet 2010.

Han anförde att en sådan räntebana innebär en bättre avvägd penningpolitik, med lägre arbetslöshet, högre resursutnyttjande och KPIF-inflation närmare målet utan att medföra några problem för de finansiella marknadernas funktionssätt eller den finansiella stabiliteten.

Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak ställde sig bakom räntebeslutet, men reserverade sig mot den tillhörande räntebanan. De motiverade detta med att de har en något mer positiv syn på tillväxtutsikterna och att konjunkturen ny börjat normaliseras.

"De bedömde att räntan skulle behöva höjas tidigare än den föreslagna räntebanan utvisade, men att denna sedan under resterande prognosperiod inte behövde bli lika brant", står i pressmeddelandet.

I fråga om Riksbankens nya prognoser beslutades att reporäntan ska vara oförändrad på 0,25 procent till hösten 2010 och den prognosen är densamma som i oktober.

Riksbanken konstaterar att återhämtningen från den kraftiga konjunkturnedgången fortsätter. De finansiella marknaderna fungerar allt bättre och de åtgärder som centralbanker och myndigheter vidtar har effekt.

"Världsekonomin fortsätter att förbättras och det gynnar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Hushåll och företag har blivit mer optimistiska om utvecklingen framöver och konsumtionen ökar. Men bilden är inte entydig. Exempelvis utvecklas produktionen i industrin fortfarande svagt", skriver Riksbanken.

Den konstaterar vidare att återhämtningen sker från låg nivå och att det kommer att finnas gott om lediga resurser under de närmaste åren. Utvecklingen på arbetsmarknaden verkar inte bli lika svag som i oktoberbedömningen, men arbetslösheten väntas stiga det kommande året och lönerna ökar långsamt vilket bidrar till lågt inflationstryck.

Riksbanken har också sänkt inflationsprognoserna med hänvisning till att inflationen i omvärlden blir lägre och att kronan blir något starkare.

NYHETSBYRÅN DIREKT