Konjunkturutsikterna i omvärlden har försvagats och svensk ekonomi bromsar in. Samtidigt är inflationstrycket lågt. Så motiverar Riksbanken räntesäkningen.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 4 juli 2011, då den höjdes med 0,25 procentenheter.

"Reporäntan väntas ligga kvar på en låg nivå under nästa år. Framöver, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan räntebana stabiliserar successivt inflationen runt 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå", skriver Riksbanken.

Räntebanan, alltså Riksbankens egen prognos för reporäntan framöver, sänks. Se faktarutan. 

Börsen reagerade långsamt på räntesäkningen, som var väntad. Tio minuter efter räntebeskedet var OMXS30-index oförändrat. Efter hand började dock börsen stiga.

Tvärtemot skolboken så förstärktes kronan mot både dollarn och euron, mot dollarn med cirka 5 öre till 6,88 kronor, och mot euron med cirka 3 öre till 8,97 kronor.

Riksbanken skriver att osäkerheten kring de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet är fortsatt stor och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramningar än vad som tidigare antagits. Tillväxten i euroområdet väntas därför bli låg framöver, medan världen som helhet dock växer i en relativt god takt.

Den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar även svensk ekonomi som, efter den starka utvecklingen hittills i år, nu bromsar in.

"Orderingången till svenska exportföretag har minskat och exporten blir betydligt svagare under nästa år. De försämrade utsikterna gör att hushåll och företag väntar med att konsumera och investera. En lägre efterfrågan påverkar också arbetsmarknaden där arbetslösheten stiger något under det kommande året", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att KPI-inflationen ännu är hög, men att den underliggande inflationen är låg. Svag efterfrågan i Sverige och svaga omvärldsutsikter bidrar till lågt inflationstryck även framöver.

Riksbanken väntar nu att reporäntan kommer att ligga kvar på en låg nivå nästa år. Senare behöver dock reporäntan gradvis höjas när inflationstrycket åter stiger.

Riksbanken betonar att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är stor.

"De statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat. Detta skulle motivera en högre räntebana", skriver Riksbanken.