Järnmalmspriset har stigit kraftigt mellan åren 2003-2010 och den långa positiva utvecklingen fick gruvbolag världen över att satsa på att bygga ut sin gruvnäring, samtidigt ökade antalet mindre aktörer också i takt med prisrallyt.

Men den ökade produktionskapaciteten i kombination med en svag världskonjunktur har alltså lett till ett kraftigt prisfall och en halvering av den tidigare uppgången.

Många nystartade gruvor i Australien och Kina har tvingats att stänga igen. I kinesiska Heibeiprovinsen talas det om att 70 procent av smågruvorna tvingats stänga. De nya mindre aktörerna har varit för positiva i sina marginalkalkyler och räknat med högre priser än dagens.

Stora producenter så som svenska LKAB lider än inga akuta lönsamhetsbesvär, storskaligheten gör att brytkostnaden per ton kan hållas låg. Men bolagets Vd, Lars-Eric Aaro har flaggat för ett utökat sparprogram för att stärka marginalerna ytterligare under kommande år.

Motsvarande strategi tillämpas av globala jättar som Vale och BHP Billiton, som enligt branschanalytiker bör kunna hantera ett järnmalmspris på 50 dollar per ton. Vilket skulle innebära att de tål en prisnedgång på ytterligare cirka 35 procent.

För förlusttyngda Northland Resources, som redan befinner sig mitt i en rekonstruktionsprocess, är situationen allvarlig och analytikerna är mycket skeptiska till hur bolaget ska finna lönsamhet.

Men än värre tror Nordeas analytiker Christian Kopfer att läget är för Uppsalabolaget Dannemora Minerals som saknar starka ägare. Kopfer konstaterar att risken är överhängande att bolaget kan få stänga ned sin verksamhet under 2015 om dagen prisnivå består.