BNP väntas öka med 3,5 procent i år och 2,3 procent nästa år. 2018 spås en BNP-tillväxt på 1,9 procent.

I sin senaste prognos, i december, spådde KI en BNP-tillväxt på 3,9 procent i år, 2,5 procent nästa år och 2,0 procent 2018.

Expansiv finans- och penningpolitik stimulerar efterfrågan som växer på bred front även 2016. Detta innebär att sysselsättningen fortsätter att utvecklas starkt och att arbetslösheten sjunker. Sverige går därmed in i en högkonjunktur. Inflationen förblir samtidigt låg och inflationsmålet nås först 2018, skriver KI.

KI konstaterar att de senaste årens starka utveckling i Sverige delvis är en följd av en global återhämtning efter finanskrisen. Dessutom har penningpolitiken varit expansiv och stimulerat inhemsk efterfrågan. Lågräntepolitiken har även bidragit till att hålla nere värdet på kronan, vilket gynnat exportnäringen.

De offentliga finanserna stärktes i betydande grad 2015 till följd av en stark konjunkturutveckling. Den stora flyktinginvandringen bildar dock ett utgiftstryck i offentlig sektor de närmaste åren.

KI bedömer att en stor del av dessa utgifter lånefinansieras. Det innebär att finanspolitiken blir expansiv och är en viktig orsak till den högkonjunktur svensk ekonomi står inför. Underskotten i den offentliga sektorns finansiella sparande består till och med 2018.

Riksbanken väntas låta reporäntan ligga still på −0,50 procent till sommaren 2017, vilket ytterligare förstärker högkonjunkturen. Mot bakgrund av fortsatt låg inflation och låga inflationsförväntningar är detta nödvändigt för att få upp inflationen till målet 2018.

Högkonjunkturen medför att arbetslösheten sjunker ned till 6,3 procent 2017, men sannolikt ökar arbetslösheten åren därpå när allt fler flyktinginvandrare kommer in i arbetskraften.

Den ökade befolkningen medför även stora utmaningar för bostadsmarknaden, där nuvarande höga nivå på bostadsbyggandet inte bedöms vara tillräcklig för att komma tillrätta med den rådande bostadsbristen.