Till följd av den

fördjupade finanskrisen är bilden av konjunkturutvecklingen betydligt mörkare än i augusti, då Konjunkturinstitutet presenterade sin senaste prognos. Det skriver Konjunkturinstitutet i ett pressmeddelande på onsdagen.

Barometerindikatorn

för oktober, som sammanfattar stämningsläget hos företag och hushåll, uppvisar det sämsta stämningsläget sedan mätningarna började 1996. Aktiviteten i svensk ekonomi har avtagit markant den senaste tiden.

KI räknar med

att svensk BNP kommer att falla fjärde kvartalet i år och första kvartalet 2009. Faktisk BNP- tillväxt uppgår till cirka 1,2 procent i år och -0,1 procent 2009 (kalenderkorrigerad -0,0 procent).

KI räknar alltså

med att BNP stagnerar, vilket är den svagaste BNP-utvecklingen sedan 1993. Under 2010 stärks BNP-tillväxten något då den internationella tillväxten återhämtar sig något.

Tillväxten ligger dock

under trendtillväxten och är inte tillräcklig för att dra med sig sysselsättningen uppåt. Lågkonjunkturen blir utdragen och enligt KI:s bedömning kommer återhämtningen först 2011 och 2012.

Det låga resursutnyttjandet

kommer att finnas kvar några år efter prognosperioden. Anställningsplanerna i Konjunkturbarometern tyder på att sysselsättningen fortsätter att minska det fjärde kvartalet 2008. Varsel och färre nyanmälda platser tyder också på minskad sysselsättning.

Den hittills svaga

produktivitetstillväxten har kraftigt höjt företagens kostnader per producerad enhet och dämpat företagens vinstmarginaler. Det finns därför ett tryck på företagen att hålla tillbaka arbetsstyrkan för att förbättra produktiviteten.

Sysselsättningen minskar

både 2009 och 2010. KI räknar med att sysselsättningen 2009 och 2010 sammantaget minskar med totalt cirka 100.000 personer jämfört med 2008. Trots positiva effekter av den demografiska utvecklingen och arbetskraftsstimulerande ekonomiska reformer stagnerar arbetskraften under de kommande åren.

Arbetslösheten hamnar

något över 8 procent 2010. De reala effekterna på hushållens konsumtion väntas bli betydligt mer varaktiga än KI bedömde i augusti.

Konsumtionen dämpas

på grund av kreditåtstramningen och det osäkra ekonomiska läget. KI:s bedömning är att hushållens konsumtion växer med cirka 1 procent nästa år.

Konsumtionstillväxten

2008-2009 blir den svagaste, under en tvåårsperiod, sedan 90-talskrisen.

Kreditåtstramningen

och svagare efterfrågan bidrar till att bostadsinvesteringarna minskar nästa år. Tillväxten i investeringar hålls uppe av att offentliga investeringar i infrastruktur utvecklas starkt.

Inflationen dämpas

relativt snabbt de kommande två åren. Det finns således ingen målkonflikt för Riksbanken mellan att stabilisera resursutnyttjandet och att upprätthålla inflationsmålet.

KI räknar med

att Riksbanken sänker reporäntan till ner mot 2 procent i mitten av nästa år och att reporäntan ligger kvar där under 2010. Den penningpolitiska bedömningen bygger på att finanspolitikens inriktning ungefär följer den bedömning som gjordes i KI:s augustiprognos, det vill säga ofinansierade reformer på drygt 30 miljarder kronor 2009 och ytterligare cirka 30 miljarder kronor 2010.

Den försämrade

konjunkturbilden försvagar den offentliga sektorns finansiella sparande betydligt 2008-2010 jämfört med augustiprognosen. Den konjunkturellt betingade försvagningen medför att sparandet sannolikt blir negativt både 2009 och 2010. KI har inte gjort någon ny finanspolitisk prognos för 2010.

Den försämrade

konjunkturbilden i kombination med ett i utgångsläget högt konjunkturjusterat sparande talar för att finanspolitiken sammantaget kan tillåtas vara mer expansiv jämfört med den bedömning som KI gjorde i augusti.

NYHETSBYRÅN DIREKT