Konjunkturinstitutet anser att de svenska bostadspriserna i huvudsak kan förklaras av fundamentala faktorer, som ränta, skatt, hushållens inkomster och byggkostnader, och ser ett stort prisfall på bomarknaden som mindre sannolikt.

Det skriver KI i en fördjupning i sin konjunkturprognos på onsdagen.

Om ett prisfall på 20 procent ändå skulle inträffa skulle det påverka hushållens konsumtion, bostadsinvesteringar och därmed konjunkturen negativt, konstaterar KI.

Bedömningen är dock att ett "isolerat husprisfall har relativt begränsade realekonomiska effekter" och det "finansiella systemet är då motståndskraftigt", enligt KI.

KI konstaterar att den aggregerade datan över hushållens skulder och tillgångar visar en skev fördelning, men att tycker inte att det går att säga om det finns någon "kritisk nivå" där skulderna är farliga. Däremot bör hushållsdata studeras i större utsträckning än i dag, anser de.

Vid en pressträff sade KI:s prognoschef Jesper Hansson att han har "svårt att förstå varför Riksbanken är så rädda för den aggregerande siffran".

KI skriver i sin fördjupning att skulder behövs, bland annat för att jämna ut konsumtionen över tiden och att det knappast är rationellt för äldre att ha en obelånad fastighet. Samtidigt behövs regleringar eftersom hushåll och banker inte alltid tar hänsyn till de makroekonomiska konsekvenserna av sina beslut.

KI ser få tecken på en fundamental felprissättning på bostäder och om mer åtgärder för att öka utbudet på bostadsmarknaden leder till lägre jämviktspris är det i grunden bra för svensk ekonomi.