Det är oroande att hushållens skulder ökar snabbare än inkomsterna. Finansinspektionen välkomnar därför förslaget om amorteringkrav. Men mer behöver göras.

Nära till hands är att införa ett skuldkvotstak, en begränsning av hur mycket en bank får låna ut i relation till låntagarens inkomst, skriver Finansinspektionens nye generaldirektör Erik Thedéen på DN Debatt.

Han konstaterar att hushållens skulder har ökat med över 7 procent det senaste året, samtidigt som deras inkomster bara har vuxit med 3,4 procent. Denna utveckling är inte hållbar. Skulderna kan inte växa snabbare än inkomsterna hur länge som helst.

Finansinspektionen har sedan ett par år tillbaka ett uppdrag att förhindra att en obalanserad kredittillväxt utsätter den svenska ekonomin för risker.

"Som nytillträdd generaldirektör ser jag därför med oro på utvecklingen", skriver han.

Den främsta anledningen till att hushållens skulder har ökat snabbt är att bostadspriserna har stigit kraftigt. Bara under det senaste året har bostadspriserna stigit med 16 procent. Även om grundläggande drivkrafter som en växande befolkning, urbanisering och ett lågt utbud av nya bostäder förklarar en stor del av prisuppgången så bedömer han att riskerna kopplade till den skulduppbyggnad som sker i dess kölvatten ökar.

En åtgärd som ligger nära till hands om Finansinspektionen skulle behöva vidta ytterligare åtgärder är att införa ett så kallat skuldkvotstak. I länder som Irland och Storbritannien har skuldkvotstak nyligen införts, och det tycks ha bidragit till en lugnare utveckling på bostadsmarknaden.

Detta innebär att om skuldsättningen fortsätter att växa snabbare än hushållens inkomster, så kommer regleringen att börja bita och begränsa utlåningen.

Exakt vilka nivåer som i så fall kan bli aktuella i Sverige får FI återkomma till, men utifrån deras analyser så skulle ett skuldkvotstak för nyutlåning, med viss möjlighet till undantag, kunna ligga kring 600 procent av hushållets disponibla årsinkomst.

"Innan vi säkert kan fastställa nivån krävs ett fortsatt utredningsarbete. En annan åtgärd som vi också har anledning att titta närmare på är möjligheten att reglera hur stor del av inkomsten ett hushåll får lägga på räntor och amortering", skriver han.