Nu har Trojkan (EU, ECB och IMF) äntligen lyckats nå en överenskommelse om och med Cypern. Huvudpunkten i kravet för att ge Cypern ett tiomiljarderslån är att landet rekapitalserar respektive lägger ner de två banker  som har samlat på sig de största kreditförlusterna genom åren, Bank of Cyprus respektive Laiki Bank.

Det är aktie- och obligationsinnehavare respektive storsparare som får ta den stora smällen. Småsparare med banktillgodohavande under 100 000 euro skyddas i sin tur och kommer inte att drabbas av någon nedskrivning och hur hårda nedskrivningar som de andra drabbas av återstår att få klarhet i.

Ett av de underliggande kraven i uppgörelsen är dessutom att Cypern på sikt ska krympa ner sin överdimensionerade banksektor till en mer hanterbar nivå.

På många sätt är det här, trots turbulensen som den skapat, en tämligen elegant lösning, även om det inte är det sista krispaket vi får se för Cypern.

De som varit med på den cypriotiska bankfesten, som haft flera tveksamma inslag, är därmed de som får ta den stora smällen. Dessutom är det ett varningens finger till den europeiska banksektorn i stort att det faktiskt kan kosta på att ta alltför stora risker. Det här bör i bästa fall vara någotsånär vägledande för hur EU i framtiden avser att hantera krisbanker.

Med det sagt är det högst osäkert om det blir så. För där cyprioterna själva tycktes hoppas på att de skulle räddas av att det handlade om förhållandevis små summor i de stora krissammanhanget så kan Trojkans hårda nypor säkert förklaras av just det faktum att konsekvenserna kunde hållas inom rimliga ramar - något som för övrigt återstår att se.

Att småspararna undantogs förklaras givetvis av att det hade gått på tvärs mot den europeiska insättningsgarantin att låta summor under 100 000 drabbas av nedskrivningar/förluster. Dessutom har väl resonemanget ungefär gått som att nedskrivningar på högre summor i alla fall inte "drabbar någon fattig". 

För Cyperns ekonomi är det här givetvis dystra besked och ett högst troligt scenario är att många med pengar i landet kommer att göra sitt yttersta för att få ut sina pengar, om inte tidigare så i alla fall när de fria kreditrörelserna återinförs. Banksektorn har under stora delar av de senaste decennierna varit en av de stora drivkraftena i cypriotisk ekonomi. Nu ska det bandet backas tillbaka vilket betyder att Cypern har en lång kräftgång framför sig.

Det talas från IMF-håll om att statsskulden trots detta ska kunna stabiliseras kring 100 procent av BNP fram till 2020. Med vetskap om hur osäkra dessa bedömningar tidigare har visat sig vara för andra länder så väljer vi på placera.nu att ställa oss skeptiska till dessa siffror. Sannolikheten är istället mycket stor att skuldberget rakar i höjden, om än kanske inte till de grekiska nivåerna på 180 procent av BNP.

Förhoppningen får ställas till att inga nya skelett dyker upp i den cypriotiska finanssektorn som tvingar fram nya stöd. Det räcker med de nya stödpaket som med största säkerhet kommer att krävas för att i övrigt hålla cypriotisk ekonomi under armarna.

I det här fallet kommer dock Cypern och övriga delar av EMU-området delvis att skyddas av att landet är en så liten ekonomi.