Placeras läsare har reagerat mot förslaget om höjd pensionsålder. I samband med Tjänstepensionsdagen på onsdagen bemötte socialförsäkringsminister Ulf Kristersson kritiken:

"Vår strävan är att höja pensionsåldern. Det var det här som var regeringens uppdrag, att kartlägga vilka hinder som finns för ett längre arbetsliv och att komma med konkreta förslag på hur vi kan få fler att arbeta längre. Det är ingenting jag skäms för", säger han till Placera.

För dagens unga kommer det att vara normalt att gå i pension vid 68 år och de som planerar att gå i pension år 2019 får vänta ett år till på pensionen. Den så kallade riktåldern visar när det är lämpligt att sluta arbeta och gå i pension med en rimligt bibehållen levnadsstandard.

Riktåldern baseras på medellivslängden i Sverige och ska enligt förslaget beräknas första gången 2015 och tillämpas 2019 då riktåldern hamnar på 66 år. Tre år senare höjs den till 67 år, och till 68 år 2034.

Pensionsåldersutredningens ansvariga utredare, Ingemar Eriksson, menar att det fortfarande är upp till var och en att avgöra när det är dags att gå i pension. Det nya begreppet "riktålder" ska enligt Ingemar Eriksson endast vara en rekommendation för när det är lämpligt att sluta arbeta och få ut en rimlig pension. Men han poängterar samtidigt att syftet med riktåldern är att få så många som möjligt att arbeta längre, eftersom äldre håller sig friskare och medellivslängden ökar. Han föreslår en rad åtgärder för att riktåldern ska få genomslag.

Men frågan är om det verkligen enbart är en rekommendation. I och med att exempelvis garantipensionen höjs blir många faktiskt tvungna att arbeta längre, och då handlar det inte längre om att valet är särskilt fritt.

Riktåldern ska enligt förslaget baseras på livslängd, men eftersom män och kvinnor har olika livslängd skulle det kunna leda till orättvisor.

"Det finns många skillnader i livslängd som är väsentliga, exempelvis mellan könen, men eftersom vi  går mer och mer mot könsneutrala livslängdsantaganden så finns inga sådana antaganden med i beräkningen  - så vitt jag känner till", säger Ulf Kristersson.

Åldersdiskrimineringen kan också vara ett hinder för höjd pensionsålder. Enligt statistik från tidningen Pensioner och Förmåner, är personer över 60 år inget hett byte på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna anställer helst  personer i ålderskategorin 31-40 år medan personer över 60 år nekas arbete.

Stefan Fölster, chef på Reforminsitutet, är därför skeptisk till att höja pensionsåldern. Han menar att om åldersdiskrimineringen inte upphör och pensionsåldern höjs, kommer äldre i stället att tvingas ansöka om a-kassa eller andra bidrag.

Andra nackdelar som lyfts av kritiker är att de som drabbas hårdast av höjningen av pensionsåldern främst är låginkomsttagare och människor med fysiskt påfrestande arbeten. Personer med välbetalda jobb har en större valfrihet att gå i pension vid 65 även i fortsättningen.

Enligt Ulf Kristersson ska förslaget nu gå ut på remiss. När förslaget väl har gått igenom alla instanser är Ulf Kristersson övertygad om att det kommer att röstas igenom med  bred majoritet i riksdagen.

Här är de viktigaste delarna i förslaget:

Åldersgränserna för förmåner som garantipension och sjukersättning höjs från 55 år till 66 år 2019, alltså i linje med riktåldern. Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet.

Gränsen för när det är möjligt att börja göra uttag från tjänstepensioner och privata pensioner höjs från 55 år till 62 år 2017.

Tidigaste ålder för uttag av den allmänna pensionen höjs från 61 år till 62 år från och med 2015.

67-årsgränsen för anställningsskyddet höjs till 69 år. Det innebär att den som vill har rätt att fortsätta arbeta ytterligare två år.