För att du ska bli en långsiktigt framgångsrik aktieplacerare räcker det inte med att kunna värdera bolag och tolka olika nyckeltal i kvartalsrapporterna. Du måste också kunna tolka händelser i Sveriges och andra länders ekonomier. Vad är det som händer, varför händer det och hur kan det påverka bolagen och marknaden? De här sakerna brukar kallas makroekonomi.

Makroekonomi är ett komplicerat och stort område, men du kan komma ganska långt genom att skaffa dig några enkla och övergripande kunskaper om hur olika händelser hänger ihop samt vilken statistik som är viktigast att hålla koll på.

Nationalekonomer gör många antaganden om framtiden och i makroskolan ska vi göra ännu fler i syfte att göra det så enkelt som möjligt. Det mesta i nationalekonomi bygger dessutom på hur det sett ut historiskt, ofta upprepar det sig, men inte alltid.

En full konjunkturcykel är normalt mellan 4 och 8 år. Under en konjunkturuppgång ökar efterfrågan och företagens produktion vilket ökar vinstprognoserna som i sin tur får aktiemarknaden att stiga.

När efterfrågan fortsätter att stiga investerar företagen för att öka kapaciteten. För att klara investeringarna lånar de på kreditmarknaden. Då stiger räntorna. Ränteuppgången drivs på av att hushållen till följd av goda tider lånar till konsumtionen.

När produktionen ökar måste antalet anställda öka. Det leder till att kostnaderna för anställa personal ökar och företagen tvingas så småningom höja sina priser. Resultatet blir stigande inflation.

Företagens kapacitetsutnyttjande är ett annat viktigt begrepp. Så länge det finns outnyttjad produktionskapacitet, kan efterfrågan på varor öka utan att priserna går upp. Men när kapacitetstaket är nått blir det flaskhalsar och obalanser i ekonomin. Priserna går upp på bristvarororna. Och med stigande priser öppnas dörren för spekulation i ytterligare höjda priser. I det läget har ekonomin  drabbats av överhettning, och olika prisbubblor kan blåsas upp.

Dagens stigande priser på råvaror - olja, metaller och livsmedel, är typexempel på detta fenomen. 

För att förhindra överhettning med skenande inflation, och för att därigenom förlänga högkonjunkturen, kan Riksbanken höja sin styrränta. Det blir då dyrare att låna vilket bromsar ekonomin, och när den växer sakta och kontrollerat kommer den att växa under längre tid.

Börsen följer konjunkturcykeln men har en framförhållning på två till tre kvartal. Eftersom aktiemarknaden styrs av förväntningar på kommande resultat i bolagen så springer den bildligt talat framför det framrusande konjunkturtåget.

Börsuppgångar kan delas upp fyra faser.

Under den första fasen faller räntorna i takt med att konjunkturen mattas. Vinsterna faller men börsen stiger tack vare räntefallet. Under denna fas är det lågkonjunktur.

Under fas två planar räntefallet ut samtidigt som vinstprognoserna stiger och med dem kurserna. Då är vi i början av en högkonjunktur och det många nyintroduktioner och nyemissioner på börsen. Under denna fas vänder konjunkturen.

Under den tredje fasen infrias vinstprognoserna men nu börjar ekonomin bli överhettad och inflationen och räntorna stiger.  Kurserna fortsätter dock upp, åtminstone till och börja med, tack vare bolagens höga vinster. Under denna fas förstärks konjunkturen.

Under fjärde fasen fortsätter inledningsvis bolagsvinsterna att stiga  men nu börjar oron för inflation och räntor att ge utslag och börsutvecklingen går nedåt. Under denna fas kulminerar högkonjunkturen. Sedan är konjunkturuppgången över för den här gången.

Tyvärr finns det inget sätt att säga exakt när vi går in och ur olika faser och när konjunkturen svänger men du kan ändå använda din kunskap om de olika faserna när du väljer dina placeringar.

I nästa avsnitt av makroskolan ska vi titta närmare på vad du ska investera i under de olika faserna.