Som aktieplacerare kan du omöjligt veta vad det är i konjunkturen som styr kurserna vid varje tillfälle eller exakt när vi lämnar en fas för att gå in i nästa. Speciellt toppar och bottnar brukar ge upphov till spekulationer och rubriker: "Nu vänder det" eller "Börsen ska ner 20 procent till".

Vad du kan göra är att titta på vad som hänt tidigare när förhållandena varit ungefär likadana.

Den gängse uppfattningen är att olika branscher utvecklas enligt ett ganska stadigt mönster beroende på var i konjunkturen vi befinner oss. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det finns andra saker än konjunktur som påverkar olika bolag och branscher .

Med det sagt ska vi nu gå igenom vilka branscher du ska placera i och när. I förra avsnittet gick vi igenom de olika faserna som börsen går igenom vid en börsuppgång. Om vi utgår ifrån dessa faser så ser det ut ungefär så här:

I första fasen, när vi fortfarande befinner oss i lågkonjunktur, brukar råvarubolagen vara de första som vänder upp. Skogsbolag anses vara några av de mest konjunkturkänsliga bolagen på börsen. Strax därefter kommer stålbolag följt av massa- och papperstillverkare.

Även konsult- och bemanningsbolag ligger tidigt i konjunkturen.

I andra fasen, när konjunkturen vänder upp, brukar kurserna för bolag som är underleverantörer till industrin och tillverkare av konsumentprodukter ha en bra utveckling. Först ut brukar de exportinriktade bolagen vara och sedan de som är mer inriktade på den inhemska marknaden.

I tredje fasen ligger finans- och fastighetsbolagen.  När konjunkturen förstärks minskar vakanserna i kontorsfastigheter och hyrorna stiger. Bankerna har mycket pengar och lånar gärna ut till såväl hushåll som företag.

Någonstans här mellan tredje och fjärde fasen blir många bolag övervärderade.

I fjärde fasen, när marknaden börjar bli orolig, är det dags att titta efter mer defensiva bolag som läkemedel- och energibolag. Även teleoperatörer och tobaksbolag torde höra till denna kategori. I denna fas kan det också vara klokt att sänka risken i portföljen genom att investera en del av kapitalet i tillgångar som inte är korrelerade med börsen, som råvaror. Guld brukar vara populärt när inflationen börjar stiga i högkonjunkturens slutminuter.

En sak som krånglar till tajmingen är att den svenska aktiemarknaden till stor del styrs av vad som händer i utlandet, framförallt i USA.  Den svenska konjunkturen följer normalt den amerikanska men med en viss eftersläpning.

Som vi började med att säga är det dessutom mycket svårt att säga exakt var i konjunkturen vi befinner oss. Det finns dock en del viktiga ledtrådar, indikatorer, och dem ska vi gå igenom i tredje avsnittet av makroskolan.