Det produceras ständigt mängder av ekonomisk statistik och det är omöjligt att hålla koll på allt. Men om du ska kunna göra en bedömning av var i konjunkturen vi befinner finns det några begrepp som man måste förstå.

Om du är intresserad av vad som händer på Stockholmsbörsen bör du hålla koll på svenska siffror, men även de amerikanska är av stort intresse. Den statistik som kommer från USA, som fortfarande är världens största ekonomi, styr alla världens börser, vilket vi blivit påminda om det senaste året. Som vi nämnde i de tidigare avsnitten av makroskolan följer den svenska konjunkturen normalt den amerikanska, men med en eftersläpning på några kvartal. Här följer sju viktiga konjunkturmätare, och de är alla lika viktiga oavsett om det gäller Sverige, EU-länderna eller USA.

Bruttonationalprodukten (BNP)

BNP är grundbulten i makroekonomi.  Det är värdet på alla de varor och tjänster som produceras i ett land under en bestämd tidsperiod.

Man brukar säga att svensk ekonomi uppvisar stark tillväxt om den årliga ökningen är mer än 2,5 procent, medelgod tillväxt vid 2 till 2,5 procent och svag tillväxt vid 1,5 till 2 procent.

Om tillväxten är lägre än så befinner vi oss i en lågkonjunktur.  Vill det sig illa kan BNP hamna på minus. Ett annat ord för lågkonjunktur är recession. Den officiella definitionen på en recession är negativ BNP-tillväxt i två kvartal i rad.

Är BNP-tillväxten alltför hög riskerar den att sätta fart på inflationen, se Makroskolan del 1. Den svenska BNP-tillväxten förväntas i år hamna runt 2 procent.

Aktiemarknaden brukar framförallt reagera på om de amerikanska BNP-siffrorna är högre eller lägre än förväntat.

Eftersom aktieplacerare är ett risktagande släkte köper och säljer de i spekulation om den framtida utvecklingen. Analytiker världen över gör därför antaganden om samtliga statistiska mått, till exempel USA:s BNP. Det är på dessa förväntningar som aktierna handlas. När väl en officiell BNP-siffra kommer visar det sig om analytikerna haft rätt. För kortsiktiga rörelser på börsen är det därför den aktuella statistikens förhållande till det förväntade som är avgörande, och inte om statistiken faktiskt pekar på upp- eller nedgång. Förväntningarna sammanställs av särskilda analysfirmor som gör enkätundersökningar bland analytikerna. I Sverige heter den firman SME Direkt.

Sysselsättningen

Ger en stark signal om tillståndet i ekonomin. När de amerikanska sysselsättningssiffrorna kommer in svagare än förväntat faller börserna världen över.

Stigande sysselsättningssiffror är en indikator på var i konjunkturen vi befinner och så påverkar den privatkonsumtionen på ett positivt sätt vilket i sin tur gynnar en rad börsbolag.

Inköpschefsindex

Det här måttet visar vad ett antal företrädare för tillverkningsindustrin tror om den närmaste framtiden. Det är en väldigt intressant indikator eftersom den är framåtblickande.

Inköpschefer har en nyckelroll i företagen och måste vara väl insatta i hur de ser ut på marknaden och hur orderingången ser ut.  Indexet beräknas i procent vilket innebär att det kan ligga mellan 0 och 100. I praktiken pendlar värdena runt 50. Tal under 50 indikerar att industrin krymper och att framtidstron är svag. Över 50 innebär tvärtom att industrin växer och framtidstron är stark.

Under 50 innebär också att du ska vara försiktigt med aktier och över 50 att det är dags att öka igen, mycket förenklat uttryckt.

Konsumentprisindex (KPI)

Det här måttet används för att mäta inflationen. Stigande inflation är typiskt i högkonjunkturens sista fas. Inflationssiffror kan ge kraftiga reaktioner på marknaden eftersom de påverkar inflationsförväntningar och därmed de långa marknadsräntorna. Om inflationen förväntas stiga vill de som lånar ut pengar har mer ränta för att infaltionen inte ska äta upp deras utlånade pengar. Aktiemarknaden är räntekänslig eftersom stigande räntor innebär att kapital blir dyrare vilket bromsar upp aktiviteten i ekonomin. Börsbolagen har alltid lån, och när deras räntekostnader ökar så tär det på vinsten.

Producentprisindex(PPI)

Detta visar prisförändringarna i producent- och importleden. Priserna mäts i det första distributionsledet när varorna levereras från svenska producenter eller när varorna importeras. PPI är alltså ett inflationsmått i producentledet där till exempel stigande råvarupriser ger utslag. Om PPI stiger kommer normalt även KPI att stiga så småningom.

Reporäntan

Detta är Riksbankens styrränta. Det är den ränta som bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken, som är bankernas bank. Riksbanken använder reporäntan som verktyg för att styra inflationen. Riksbankens inflationsmål är 2 procent årligen, plus-minus 1 procent. Reporäntan är avgörande för alla lån med korta löptider eftersom affärsbanker som SEB och Nordea måste höja sina räntor när de själva får dyrare upplåning. Det gäller till exempel rörliga bolån, men också korta krediter som börsbolagen tar.

Just nu funderar Riksbanken på om räntan måste höjas. Det finns tendenser till stigande inflation, men samtidigt finns tecken på att vi är på väg in i en lågkonjunktur vilket i sig bör dämpa inflationen. Så knäckfrågan just nu är om inflationen kommer att reglera sig själv, eller om Riksbanken måste ingripa. Svaret får vi i juli då Riksbanken håller nästa räntemöte.

Detaljhandelsförsäljningen

När siffrorna från detaljhandeln sjunker visar det att konsumenterna börjar känna sig oroliga för sin ekonomiska situation, något som i allra högsta grad påverkar börsens bolag.