Förra veckan blev en riktig supervecka på världens finansmarknader. Den svenska börsen var upp med runt 10 procent och novemberbörsen blev därmed inte den katastrof som den var på väg att utvecklas till. Börsnedgången i november stannade vid lite drygt 5 procent.

Även på råvarumarknaden såg vi rejäla prisstegringar där oljan fick en extra skjuts uppåt efter att spänningarna mellan Iran och västvärlden stegrades. Misstankarna finns ju om att Iran är på väg att utveckla kärnvapen och därför har västländerna ökat sina sanktioner mot landet. Irans politiska ledning varnar i sin tur för ett oljepris uppemot 250 dollar per fat om läget eskalerar ytterligare.

Brentoljan kostar numera kring 110 dollar per fat och ytterligare prisstegringar är ett reellt hot mot den globala ekonomin, bland annat för att konjunkturutvecklingen i Kina och Indien visar tydliga tecken på att försvagas. Inköpschefsindex i Kina har krupit under 50-strecket i både industri- och tjänstesektor.

Man får en lite obehaglig påminnelse av sommaren 2008 när oljepriset stiger samtidigt som de flesta konjunkturindikatorer viker ner. Undantaget på konjunktursidan är USA vars makroindikatorer under förra veckan åter en gång lyckades överraska positivt.

På räntemarknaden såg vi branta nedgångar för räntorna i flera krisdrabbade europeiska stater men i länder som Spanien och Italien ligger räntorna trots allt fortfarande på oroväckande höga nivåer.

I Frankrike kryper räntorna dessbättre ner till nivåer som får anses som hyggliga givet de ekonomiska förutsättningarna. Ränteskillnaden mot Tyskland har sjunkit rejält och bidrar till att Frankrike förhoppningsvis får bibehålla sin höga kreditrankning ännu en tid.

Det som framför allt triggade igång den positiva stämningen på finansmarknaden var de stora centralbankernas beslut att erbjuda billigare dollarlån till bankerna, i likhet med vad som erbjöds under finanskrisen 2008. Det har bland annat bidragit till sjunkande interbankräntor.

I förlängningen är det dessutom många som räknar med att detta var första steget i en mer radikal bekämpning av den finansiella krisen i Europa. För om det inte kommer fler beslut så borgar det för nya nedgångar eftersom billiga dollarlån knappast är lösningen på de europeiska problemen.

Det ryktas om att EU, ECB och IMF skissar på en lösning som innebär att ECB lånar ut pengar i storleksordningen 100-200 miljarder till IMF som i sin tur lånar ut dessa till länder som Spanien och Italien.

Det gör att man kommer undan regelmässiga problem och dessutom tar en mindre kreditrisk eftersom IMF alltid är en prioriterad långivare. Dessutom kan IMF handla obligationer direkt av stater och behöver inte gå omvägen genom sekundärmarknaden. Det här är en lösning som många på finansmarknaden applåderar.

Måndag

Idag ska dessutom Angela Merkel och Nicolas Sarkozy träffas i Paris för att lägga upp strategin inför EU-toppmötet i veckan. Mer av överstatlighet och budgetkontroll väntas finnas på agendan. Dessutom har Italien presenterar detaljerna i ett besparings- och åtgärdspaket om 30 miljarder euro.

Det här kommer dock i en tid när konjunkturindikatorerna pekar mot en ganska rejäl konjunkturavmattning, vilket vi fick ytterligare bekräftelse på när inköpschefsindex för tjänstesektorn i EMU-området presenterades. Indexet för december landade på 47,5. Även i Sverige mattas aktiviteten i tjänstesektorn och här sjönk indexet till 48,9.

Nu väntar vi med spänning på eftermiddagens amerikanska index för tjänstesektorn som väntas ha stigit till 53,6 och därmed med god marginal ska ligga över 50-strecket som enligt tumregeln markerar gränsen mellan upp- respektive nedgång.

Tisdag

Tisdagens höjdpunkt är tredje kvartalets BNP-siffror för EMU-området och faktiskt ligger förväntningarna på att man ska klara plustillväxt även nu. Säsongsrensat ska BNP-växa med 0,2 procent från andra till tredje kvartalet. I årstakt väntas en uppgång med 1,4 procent.

Dessutom får vi räntebeslut från både den australiensiska och kanadensiska centralbanken. Australien väntas sänka till 4,25 medan Kanada väntas ligga kvar med en ränta på 1,0 procent.

Onsdag

På onsdag får vi siffror över statens lånebehov i november vilket kan ge en indikation på om svagare konjunktursignaler har bidragit till att minska skatteintäkterna. Framför allt är det väl momsintäkterna man är nyfiken på.

Torsdag

Torsdagen blir en tung centralbanksdag med räntebeslut från både Bank of England och ECB. Bank of England väntas efter beslutet att utöka köpen av statsobligationer ligga lågt medan ECB väntas sänka räntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent. Vi är dock mest nyfikna på den efterföljande presskonferensen och de signaler om bankens kommande agerande i eurokrisens spår som möjligen kan ges. De är för övrigt en italienare och portugis som väntas äntra podiet från ECB:s sida men ändå finns det en risk att ECB inte levererar efter förväntningarna.

På torsdag startar också EU-ländernas toppmöte med en diger samling problematiska frågeställningar att beta av.

Fredag

EU-toppmötet fortsätter på fredagen och då ska vi förhoppningsvis få lite konkreta besked på vad de kommit fram till.

I övrigt viker vi fredagen åt Kina varifrån det under natten mot fredag kommer en strid ström av viktiga makrosiffror. Det kanske viktigaste är att inflationen fortsätter att sjunka och förväntningarna är ställda på att den ska ha fallit från 5,5 procent i oktober till 4,5 procent i november. Det skulle ge utrymme för den kinesiska ledningen av fortsätta med de ekonomisk-politiska lättnader som genomförts under senare tid.