I USA har det under sommaren blossat upp en het debatt om så kallad högfrekvenshandel. Placera.nu har berättat om fenomenet i två artiklar som väckt starka känslor bland läsarna. Dessa finns att läsa i rutan "Läs mer" till höger.

Varför pratas det så mycket om högfrekvenshandel just nu?

Enligt Carl Norell på Nasdaq OMX i Stockholm finns det flera anledningar.

"Högfrekvenshandel, eller så kallad programstyrd handel, var en väldigt framgångsrik strategi under 2008. Det är också en snabbt växande strategi som i dag står för nästan hälften av omsättningen på Nasdaq i USA", säger Carl Norell.

"En annan förklaring till intresset är att ny avancerad teknik gör det möjligt att utföra order på mikrosekundnivå", fortsätter han.

Mycket av kritiken mot högfrekvenshandel har fokuserat på så kallade flash-order, en tjänst som ger investerare möjlighet att mot betalning se order några millisekunder innan de blir offentliga. De investerare som köper dessa extra millisekunder har datorer som hinner se handelsmöjligheter som det mänskliga ögat inte hinner se, och dessutom före den övriga marknaden.

Dessa tjänster erbjuds inte på Stockholmsbörsen, och som en effekt av kritiken i USA kommer de amerikanska handelsplatserna frivilligt att upphöra med dessa tjänster från 1 september.

Hur kommer det sig att ni började erbjuda flash-order i New York?

"Huvudanledningen var att våra konkurrenter i USA, framförallt BATS och Direct Edge, erbjöd detta till sina kunder", säger Carl Norell.

Han berättar att Nasdaq OMX diskuterat flash-tjänsterna med amerikanska finansinspektionen SEC.

"Vi pekade i samtal med SEC på att vi inte tyckte att det var en bra funktion. SEC tillät dock denna funktion och vi ville konkurrera på samma villkor som övriga elektroniska handelsplatser i USA."

Vad kommer att hända när den här sortens tjänster inte längre erbjuds?

"I och med att samtliga aktörer som idag erbjuder flash order tar bort denna funktionalitet så kommer det nog inte att bli så stora förändringar, annat än det självklara att det inte kommer att vara möjligt för investerarna att använda flash-order", säger Carl Norell.

Vilka är de stora aktörerna inom högfrekvenshandel i USA?

"Det varierar från större välkända mäklarhus och hedgefonder såsom Goldman Sachs och Citadel, till mindre namnkunniga men väldigt aktiva bolag såsom USA-baserade Hudson River Trading, Getco och Wolverine Trading."

Finns det amerikanska investerare som handlar på börsen i Stockholm med hjälp av programmerade datorer?

"Ja, Morgan Stanley, Goldman Sachs och Merrill Lynch utför programhandel på Stockholmsbörsen."

Goldman Sachs har i amerikansk press utpekats som en framgångsrik aktör inom högfrekvenshandel. Det algoritmprogram som mäklarhuset använder beskrivs som oerhört avancerat. I Sverige fungerar dock inte programhandeln på samma sätt som i USA. Åtminstone inte ännu.

"Programhandeln i Sverige är inte lika snabb som den så kallade högfrekvenshandeln i USA. Dels är vårt nuvarande börssystem inte lika snabbt som de system som börserna i USA har och dels har vi ingen aggressiv maker-taker modell", säger Carl Norell.

De amerikanska börserna, och även de nya europeiska MTF:erna, har en maker-taker modell som innebär att mäklarhus som bidrar till att öka likviditeten på börserna bli belönade, medan man får betala om man tar bort likviditet. Burgundy hör till de marknadsplatser som använder maker-taker modellen.

Det betyder att det mäklarhus som lägger en order får en rabatt på avgiften av börsen medan den som svarar på ordern, matchar den, får betala en avgift.

En högfrekvenshandlare bygger sin affärsmodell på att lägga in mängder av order och hoppas på att någon matchar den.

Får högfrekvenshandlare indikation på att det finns en efterfrågan på en viss aktie, genom till exempel flash-order eller genom att kolla olika marknadsplatser, kan de blixsnabbt se till att erbjuda stora volymer.

Rabatten de får vid varje affär bidrar till att göra deras affärsmodell lönsam.

De amerikanska mäklarhusens programhandel står för en relativt liten andel av den totala omsättningen i Sverige, drygt 3 procent.

De fem största svenska aktörerna inom programhandel på Stockholmsbörsen är Handelsbanken, Carnegie, Neonet, SEB och Penser, vars programhandel tillsammans står för drygt 6 procent av den totala omsättningen.

Den enskilt största aktören inom programhandel på Stockholmsbörsen är Deutche Bank, vars programhandel står för nästan 3 procent av den totala omsättningen.