Efter en trevande inledning och kylslagen midsommar kom Stockholmsbörsen tillbaka starkt lagom till semestern. Sedan midsommar har börsens breda index stigit nära 12 procent - det vill säga mer än en normal årsavkastning på aktiemarknaden.

Av grafen nedan framgår att den kraftigt negativa börsutvecklingen i juni styrdes mer av omvärldsfaktorer än inhemska och konjunkturrelaterade faktorer.

Med hjälp av amerikanska VIX-index (röd linje) kan man se hur riskpremien rusade uppåt efter Federal Reserves signaler om att den överväger att börja minska på de likviditetsstimulanserna, och hur Stockholmsbörsens breda index (blå linje) anpassade sig därefter.

Men återhämtningen på börsen som startade efter midsommar blev minst sagt kraftfull och här spelade sannolikt konjunktursignalerna in mer. Pekka Kääntä går i sin marknadsutsikt för september  närmare in på makroutsikterna, men kortfattat kan man säga att en alltjämt positiv utveckling i USA och signaler om att Europa har bottnat ska, allt annat lika, ha positiva effekter på en exportdominerad börs som den svenska.

I vår sentimentsmatris har vi inför september månad plottat bättre konjunkturutsikter jämfört med augusti  men samtidigt dragit ned riskviljan till något som påminner om ett neutralt läge. Så vitt vi kan bedöma beror den lägre riskviljan på de nyfödda diskussionerna om hur, i vilken omfattning och när Federal Reserve tänker minska på stimulanserna.

Det har inte minst slagit mot bankerna men notera att vi i nuläget inte talar om någon allmän riskflykt liknande det vi såg kring midsommarhelgen.

Den ljusröda pricken visar en skattning av var vi hade befunnit oss om inte frågetecknen kring Fed hade blossat upp. Men eftersom det i grunden är positivt att den amerikanska centralbanken anser att ekonomin kan börja stå på egna fötter tror vi att det inte behöver vara överdrivet negativt för börsen. Det finns en kollektiv mental beredskap i marknaden för att det ska ske och frågan är egentligen hur snabbt det sker liksom hur nära vi är den punkten.

Är det något vi har lärt av historien så är det att kända osäkerheter tenderar att uppfattas som mest hotfulla innan de blir verklighet. Ska man gissa hur aktiemarknaden reagerar på ytterligare klarheter kring eventuellt minskade tillgångsköp i USA (så kallad tapering) så ligger minskad riskpremie närmast till hands.

Därför är också vårt stalltips att fortsätta ha en del av sin aktieportfölj exponerad mot mer konjunkturkänsliga branscher som finns angivna i det övre högra hörnet. Naturligtvis en smula riskfyllt om makroutsikterna inte fortsätter att förbättras.

Vi har under de senaste veckorna också kunnat avläsa i marknaden hur en del investerare börjat öka i genuint konjunkturkänsliga branscher som råvaror. Verkstadsbolagen har inte som grupp betraktat haft en lysande utveckling, men en acceptans för allt högre värderingar (när vinstprognoserna justeras ned) visar på ett underliggande intresse.

Om konjunkturen är på väg tillbaka på det sätt som makrostatistiken antyder kan vi dock räkna med bättre verkstadsutsikter i höst. Och det behövs verkligen för att försvara dagens värderingar.

I snitt handlas industribolagen på Stockholmsbörsen till drygt 17 gånger årets väntade vinster. Det är utan tvekan en hög värdering. Men från i år till 2014 väntas vinster i nuläget öka med nästan 25 procent i sektorn, vilket just är motivet för att köpa verkstad i dagsläget.

Naturligtvis rymmer gruppen stora individuella variationer och vår tro är nu liksom tidigare att man primärt ska botanisera bland de lägre värderade verkstadsbolagen som av olika skäl befinner sig i en lönsamhetssvacka. I dessa är ofast svingfaktorn större vid en konjunkturförbättring när både vinster och värderingsmultiplar stiger.

Trots en lång period av låg ränta har konsumtionsrelaterade företag haft det kämpigt med sparsamma konsumenter och i vissa delbranscher överetablering. Under sommaren har emellertid detaljhandelsstatistiken äntligen börjat visa uppmuntrande tillväxttal (jämfört med det svaga fjolåret) och framför allt klädrelaterade företag med hög svensk exponering har börjat piggna till på börsen.

Det här är en trend som vi tror kommer att hålla i sig och glädjande nog finns likartade tendenser i Europa efter att fokus minskat på åtstramningar som en väg ur krisen.

Fortfarande saknas alltså inte hot och för den som vill behålla exponeringen mot aktier men samtidigt dra ned på risken i sin portfölj är det fortfarande attraktivt att leta högutdelare inför vårens stämmor. Bland de lite större bolagen på börsen har Teliasonera, Tele2, Oriflame, Swedbank, Betsson, Tieto, NCC och Astrazeneca och Peab som ¿ på aktuella börskurser ¿ väntas ge en direktavkastning på över 5 procent.

I mindre bolag med hög utdelningsandel finns ofta ett tydligare säsongsmönster. De brukar utvecklas bättre än övriga börsen under slutet av året, kanske främst därför att osäkerheten i dessa bolag är större. Ju närmare utdelningspunkten vi kommer, desto säkrare prognoser kan vi göra.

Men samtidigt ska man inte glömma bort att höga utdelningar varit extra  attraktiva i de senaste årens lågränteklimat. Under det senaste halvåret har marknadsräntorna rört sig uppåt och om inte Federal Reserve med flera hejdar utvecklingen så kommer den relativa attraktionskraften i  höga utdelningar så småningom att minska.