Arbetslösheten sjunker och företagen får allt svårare att hitta arbetskraft. Arbetsmarknaden kommer att fortsätta att förbättras framöver och höstens avtalsrörelse kommer att ske under stramare arbetsmarknadsförhållanden, vilket kommer att stressa Riksbanken.

Den starka utvecklingen i svensk ekonomi och på den svenska arbetsmarknaden i kombination med tecken på ökat inflationstryck medför uppåtrisker för Nordeas prognos att Riksbanken höjer reporäntan till 2,50 procent i slutet av året.

Det skriver chefsanalytiker Torbjörn Isaksson och analytiker Andreas Jonsson på Nordea i ett marknadsbrev på fredagen.

De konstaterar att den svenska arbetsmarknaden har utvecklats överraskande starkt under det senaste året och att arbetslösheten under det fjärde kvartalet 2010 blev lägre än vad Riksbanken räknade med i sin senaste prognos i december.

"Indikatorerna för den svenska ekonomin i allmänhet och arbetsmarknaden i synnerhet är fortfarande mycket positiva, vilket tyder på att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka kraftigt", skriver de.

I kombination med en begränsad ökning av arbetskraftsutbudet gör det att Nordea räknar med att arbetslösheten fortsätter att sjunka kraftigt, och blir lägre än vad Riksbanken tror.

"De goda nyheterna är alltså att arbetsmarknaden verkar fortsätta att snabbt förbättras. De dåliga nyheterna är att det finns tecken på att den strukturella arbetslösheten har ökat i närtid", skriver Nordea-ekonomerna.

En ökad andel långtidsarbetslösa och skiftet i Beveridgekurvan (som visar på sambandet mellan lediga platser och arbetslösheten och som är en indikation på hur matchningen på arbetsmarknaden fungerar) indikerar enligt Nordea att jämviktsarbetslösheten har stigit till runt 7 procent, en arbetslöshetsnivå som Nordea tror kommer att bli verklighet redan i år.

"Den kommande avtalsrörelsen kommer att utspela sig mot en helt annan bakgrund än den förra. Arbetsmarknadsförhållanden kommer att vara stramare, många branscher har visat rekordhöga vinster och kompensation kommer troligen att krävas för de tidigare krisavtalen", skriver Torbjörn Isaksson och Andreas Jonsson som räknar med löneökningar på över 4 procent 2012, klart högre än de cirka 3 procent som Riksbanken har i sina kort.

Löneökningar på över 4 procent kommer att öka kostnadstrycket, men det bör inte öka inflationen på något "alarmerande" sätt.

"Men denna trend indikerar att den svenska ekonomin nu helt har kommit ur krisen och att den ekonomiska politiken nu fokuserar på mängden lediga resurser", skriver Nordea-ekonomerna och tillägger att RU-indikatorn, Riksbanken eget mått på resursutnyttjandet, visar att kapacitetsutnyttjandet steg till en normal nivå i slutet av 2010.