Mycket svaga siffror

från industrin och stora varsel talar för att hushållen kommer att vara försiktiga och att investeringarna faller kraftigt. Det som ska få svensk tillväxt att vända är en stabilisering av den globala ekonomin, en svag krona, som ger stimulans till exportsektorn, men också åtgärder från såväl Riksbanken som regeringen.

Sveriges BNP väntas

sjunka med 1,5 procent i år och stiga med 1,3 procent 2010. Nordeas chefekonom Annika Winsth sade vid en pressträff att de två huvudfrågorna nu är när det vänder och vad det är som får det att vända.

"Tittar man på

statistiken som kommit in pekar det rakt nedåt källaren och vi ser ingen vändning än, men det är inte alltid som modellerna fångar vändningen och det är ett exceptionellt läge nu", sade hon.

Det som är A och O

är att återställa förtroendet på marknaderna, och det är bråttom. Det gäller till exempel företagsrisken, där man kan fråga sig om det är rimligt att företagen får betala så mycket som nu för sin finansiering, och kreditrisken, där investerare har svårt att räkna hem investeringar på dagens nivåer. USA är den största risken. Vänder det inte där så kommer prognosen även för Sverige att hamna fel.

Nordea tror ändå

att den globala probleminsikten hos regeringar och centralbanker talar för en vändning. De åtgärder som hittills kommit har ännu inte fått full effekt, samtidigt som det väntas fler åtgärder.

Huvudscenariot för

USA är att ekonomin fortsätter att krympa under första halvåret 2009, med en bred nedgång i den privata konsumtionen, bostadsbyggandet, företagens investeringar och exporten. Det finns samtidigt tecken på att läget på finansmarknaderna förbättras så smått, och dessa förbättringar väntas sannolikt fortsätta under kommer månader.

Detta tillsammans

med lägre råvarupriser och kraftiga finanspolitiska stimulansåtgärder leder sannolikt till en stabilisering av ekonomin under andra halvåret. Nordea spår att BNP minskar med 1,7 procent i år och ökar med 0,7 procent nästa år.

Att de massiva

insatserna ger effekt gör att Nordea tror på en global ljusning under 2010. Detta år blir trots det inget bra år, utan tillväxten kommer att ligga långt under potentialen i många tongivande länder och områden.

Läget för den

svenska ekonomin är samtidigt genuint osäkert. Det finns risk för att den svaga efterfrågan såväl inhemskt som internationellt, kreditåtstramningen och fallande sysselsättning skapar en negativ spiral som leder till att aktiviteten i ekonomin dämpas mycket kraftigt.

Samtidigt finns

faktorer som kommer att dämpa nedgången och bidra till en vändning. En expansiv finans- och penningpolitik, snabbt fallande inflation och svag krona ger betydande simulans och skapar förutsättningar för att en återhämtning kan inledas så småningom.

Riksbankens kraftiga

räntesänkningar har också lett till lägre bolåneräntor, som varit en lättnad för hushållen. Nordea tror att det krävs fler åtgärder. Regeringen väntas stimulera ekonomin med ytterligare 45 miljarder kronor (till totalt 85 miljarder kronor) under prognosperioden, och det är framförallt den offentliga sektorn som får en större del av kakan med 20 nya miljarder till kommunerna.

Arbetsmarknaden

är kanske den viktigaste faktorn för hushållens konsumtions- och sparbeteende, och utsikterna här är inte ljusa. Sysselsättningen väntas minska med 1,7 procent i år och 1,2 procent nästa år, och arbetslösheten stiga till 8,7 procent 2010.

En svagare konsumtion

tynger därmed BNP-utvecklingen under prognosperioden. Inflationen väntas falla kraftigt och bli negativ 2009. Orsakerna till fluktuationerna är de kraftiga upp- och nedgångarna i oljepriset och bolåneräntorna. Även livsmedelspriserna spelar in där tidigare prishöjningar nu stannat av. Samtidigt har prishöjningarna på övriga varor och tjänster varit låga och fortsätter att öka långsamt.

För Riksbankens del

är den svaga konjunkturen i fokus, och fallet i inflationen ger Riksbanken handlingsutrymme. För att dämpa fallet i BNP och begränsa uppgången i arbetslösheten väntas Riksbanken sänka räntan med 75 punkter i februari och ytterligare 25 punkter i april, till 1,00 procent.

"Det bedöms vara

botten för denna gång, men möjligheten finns att Riksbanken känner sig manad att sänka räntan ännu mer", skriver Nordea i rapporten.

Reporäntan beräknas

ligga på 1,00 procent i december i år och 1,50 i december nästa år. Nordea tror däremot inte på nollränta i Sverige, då vi har andra förutsättningar än i USA att klara läget utan att gå så långt.

Nordea konstaterar

att kronan i det närmaste har befunnit sig i fritt fall mot euron under hösten. Kronan bedöms vara fortsatt undervärderad åtminstone under det närmaste året. Ökad riskaptit och viss normalisering på de finansiella marknaderna talar dock för att kronan kan återta förlorad mark.

"Så länge det är

skakigt på marknaderna kommer kronan att ta stryk. På sikt talar fundamenta för att kronan kommer att stärkas, men det kommer att vara fortsatt volatilt där enskilda affärer kan få stort genomslag", säger Annika Winsth.

Mot dollarn väntas

kronan stå i 7:692 om sex månader, 7:917 om tolv månader och 8:000 om 24 månader. En euro väntas samtidigt kosta 10:00 om sex månader, 9:50 om tolv månader och 9:20 om 24 månader.

NYHETSBYRÅN DIREKT