Följderna av EU:s dom mot det danska pensionssystemet kommer att få betydligt större konsekvenser för Sverige än vad de flesta tror. För spararna innebär det att det blir möjligt att undvika så gott som alla skatter och för svenska staten innebär det att en av de största skattebaserna kan komma att krympa rejält.

"Det finns cirka 1 400 miljarder kronor hos de svenska livförsäkringsbolagen och EU:s dom innebär att staten riskerar att förlora både avkastningsskatten och inkomstskatten på det kapitalet", säger Mikael Nyman, redaktör för nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner.

Det fungerar ungefär så här:

I dag får privatpersoner och företag göra avdrag i självdeklarationen eller i bolagets resultaträkning för pensionspremier som betalas in till livförsäkringsbolag, men bara sådana som är etablerade i Sverige. Detsamma gäller i Danmark - avdrag får bara göras för premier som betalas in till danska livbolag. Det gillar inte EU och i domen mot Danmark fastställs att avdragsrätten även ska gälla för premier som betalas in till andra livförsäkringsbolag inom EU.

Avdragsrätten är i praktiken en uppskjuten skatt som ska betalas in när pensionspengarna betalas ut. När flyttade pensionspengar betalas ut av utländska försäkringsbolag, i länder som inte har samma beskattning som Sverige, blir det svårt för svenska staten att få in den uppskjutna skatten. Inkomstskatten på pensionsutbetalningar är en stor del av statens inkomster. Förra året fick den in knappt 10 miljarder bara från företagsbetalda tjänstepensioner. Den skatten riskerar alltså staten att gå miste om. Många länder beskattar dessutom inte heller pensionsutbetalningar, så där kan spararna tjäna dubbelt.

Svenskt pensions- och försäkringssparande beskattas också löpande årsvis med en avkastningsskatt. I dag är det livförsäkringsbolagen som betalar in den skatten till staten. Årligen uppgår den till cirka 16 miljarder kronor. I de flesta länder, förutom i Sverige, Danmark och Italien, är avkastningsskatten ett okänt begrepp. Ligger pensionskapitalet i utländska bolag i länder som inte tar ut avkastningsskatt blir det svårt för svenska staten att få in den.

Det som händer nu är att utländska livförsäkringsbolag kan erbjuda sina tjänster till svenska privatpersoner och företag med av dragsrätt. Men först måste de skapa pensionsprodukter som stämmer med de svenska reglerna om bland annat utbetalningstid och belopp för att premieinbetalningarna ska kunna bli avdragsgilla. Den första typen av försäkringar som då kommer att flyttas till utländska försäkringsgivare blir de som ligger i fribrev, där inga nya premier betalas in, och där avdragen redan har gjorts. Sedan kommer försäkringar med nya premier där inbetalaren yrkar på avdrag.

En annan delikat fråga är hur man hanterar det ökade trycket på att införa fri flytträtt för gamla försäkringar, där avdragen är gjorda men pensionerna ännu inte har betalats ut?

Branschen väntar nu på vad svenska staten kommer att göra för att undvika att förlora skattebasen i framtiden. Finansminister Anders Borg ska analysera läget. De senaste åren har det lagts fram olika förslag, till exempel att avskaffa avkastningsskatten, slopa avdragsrätten på pensionssparande med eller utan sänkt bolagskatt. Vad det blir vet ingen ännu. Vad som däremot är säkert är att kapitalet lätt flyttas dit där det belastas med minst avgifter och skatter. Därför är det troligt att stora förändringar är på gång framöver.