På söndagen enades centralbankschefer och chefer för finansmyndigheter i 27 länder om en regelbok, kallad Basel III. Enligt avtalet ska bankernas "äkta" eget kapital, det vill säga aktier och ackumulerade vinster, vara minst 4,5 procent av bankens tillgångar. Utöver det krävs en annan buffert på 2,5 procent. Kapitaltäckningskravet sätts alltså till sju procent.

Kravet om 4,5 procents ska fasas in den 1 januari 2013-1 januari 2015. Resterande 2,5 procent ska användas för att täcka förluster i finansiell och ekonomisk oro. Ju närmare buffertens minimikrav banken nått, desto hårdare restriktioner läggs också för exempelvis aktieutdelningar.

Detta klingar givetvis fint i spåren av finanskrisens härjningar. Men notan för de högre kapitaltäckningskraven måste betalas, och det blir bolånetagarna som får stå för notan.

"Många konsumenter tycker att det är bra med hårdare krav på bankerna, men få in ser att notan betalas av dem själva. Bankerna har redan idag högre spreadar, och när bankerna nu ska ha ännu mer eget kapital så är det rimligt att anta att trenden med stigande bolåneräntor fortsätter", säger Avanzas vd Nicklas Storåkers i en kommentar.

Han menar att högre kostnader för låntagare, såväl för privatpersoner som för företag, kan hämma tillväxten.

"Det hela är en verklig balansgång", säger han.

Även Svenska Bankföreningen har varnat för att den svenska bankmodellen, med mycket bolån i balansräkningen, kan få problem om det införs ett absolut kapitalkrav i form av ett "hävstångsmått", framräknat utan klassificering av bankernas utlåning i olika riskklasser.

Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson säger dock att ett sådant hävstångsmått kan bli infört tidigast 2018. Angående risken för dyrare bolån för svenskar säger Martin Andersson:

"Det blir en viss fördyring, men å andra sidan får vi ett mycket mer robust system."