Riksbanken nöjde sig med en räntesänkning på 0,25 procentenheter. Eftersom de svenska marknadsräntorna dragit iväg uppåt under hösten så ställer vi oss frågande vilken effekt det egentligen är som Riksbanken räknar med att uppnå med dagens räntesänkning?

Det blev som vi väntat oss en räntesänkning från Riksbankens sida idag. De nöjde sig dock med en räntesänkning på 0,25 procentenheter och med en sänkning av räntebanan som var i knappaste laget.

Sett till att de svenska konjunkturutsikterna förmörkats rejält under hösten samtidigt som marknadsräntorna faktiskt stigit måste man ställa sig frågan vad Riksbanken egentligen vill uppnå med dagens sänkning?

Ett problem är att dagens sänkning knappt ens räcker för att återställa ränteläget till vad som gällde när Riksbanken avstod en planerad räntehöjning i oktober. Sedan dess har både de svenska interbankräntorna och boräntorna sprungit iväg rejält.

Det betyder i praktiken att Riksbanken inte tar någon större hänsyn till att det ekonomiska läget försämrats rejält utan bara att man i bästa fall återställer räntemarknaden till vad som gällde när de svenska framtidsutsikterna såg betydligt bättre ut.

Men i farans riktning ligger att inte heller den här räntesänkningen får avsedd effekt. Risken är påtaglig att banker och bolåneinstitut fortsätter att stärka sina marginaler och att en till synes dåligt fungerande interbankmarknad dessutom håller upp de korta marknadsräntorna.

Vi skulle därför vilja se mer av handling istället för bara ord när det gäller att sätta press på de svenska bankerna att låta räntesänkningen slå igenom i form av sänkta marknadsräntor. Eller ska storbankerna få fortsätta att "nalla ur godisskålen" som vår finansminister så vackert uttryckte deras förehavanden under finanskrisen.

En ordentlig översyn av hur interbankmarknaden i Sverige egentligen fungerar vore på sin plats. Dessutom vill vi se de riskmätningar av den svenska bostadsutlåningen som motiverar dagens höga marginaler.

Och vill skulle gärna se att statliga SBAB gick i bräschen för att krossa den oligopolmarknad med allt större inslag av monopoltendenser som den svenska bolånemarknaden har blivit. Den riktiga konkurrensen verkar mest finnas på papper.

Vi kan avsluta med att påminna riksbankschefen Stefan Ingves att han redan i oktober tyckte att det inte fanns utrymme eller behov för bankerna att ytterligare höja marginalerna på bolån. Det var i alla fall svaret han gav på en direkt fråga av placera.nu och sedan dess har marginalerna fortsatt uppåt.