Riskvikten på ett lån bestämmer hur mycket kapital en bank måste hålla per utlånad krona. Om en bank har låga riskvikter för sina lån innebär det att banken sätter av lite eget kapital för varje krona i bolån. Därmed har banken inte tagit tillräcklig höjd för kreditförluster på bolånen.

Nu vill Finansinspektionen minska riskerna i systemet och därför införa ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån, vilket myndigheten meddelade på måndagsmorgonen. Att ett krav från FI skulle komma var väntat, däremot inte hur nivån på golvet skulle se ut.

Såvälfinansminister Anders Borg och Riksbankchef Stefan Ingves har tidigare varit ute och försökt få bankerna att bli försiktigare med sin utlåning till bostadsändamål. Stefan Ingves sa i ett uttalande i förra veckan att riskvikterna på svenska bolån borde öka.

FIkonstaterar i ett pressmeddelande att svenska banker är kraftigt exponerade mot risker i svenska bolån. Hittills har bankerna beräknat sina egna riskvikter med interna modeller. Om FI:s förslag på riskgolv införs ställs det alltså krav på en lägstanivå.

Ett riskviktsgolv på 15 procent för de svenska bankerna "låser in" totalt 20 miljarder kronor ytterligare i så kallat kärnprimärkapital, alltså eget kapital som banken måste hålla med, i banksystemet.

Enligt FI har bankerna i stor utsträckning redan tagit höjd för de kapitalnivåer som riskviktsgolvet skulle medföra. Det kan till stor del bero att marknaden väntade sig ett besked som det FI ger på måndagen redan i somras, men då sköts förslaget om riskgolv upp.

Ett riskviktsgolv medför ökade kostnader för bankerna. Det är pengar som måste tas någonstans ifrån, vilket FI också medger i sin rapport på måndagen. Nära till hands ligger då bolånekunderna.

Det föreslagna riskviktsgolvet skulle innebära ett påslag på nuvarande bolåneräntor med 4 till 8 punkter, enligt FI:s egna beräkningar. Men bankerna har de senaste åren fått en rad ökade krav på sig; både ökade kapitaltäckningskrav och likviditetskrav.

Enligt FI:s beräkningar kan de ökade kraven sammantaget innebära ökade bolåneräntor till hushållen på mellan 18-22 punkter, om hushållen tvingas ta hela kostnaden.

Myndighetens generaldirektör Martin Andersson sade på en presskonferens att det dock kan bli så att bankerna med de ökade riskvikterna uppfattas som stabilare, vilket skulle leda till lägre finansieringskostnader. Allt annat lika skulle lägre finansieringskostnader också leda till lägre utlåningsräntor.

Förslaget på riskviktsgolv på 15 procent skickas nu ut på remiss till berörda banker, men enligt generaldirektör Martin Andersson räknar man med att det kommer att börja gälla från och med i vår.