Inkommande statistik om Sveriges ekonomi under sommaren ligger i linje med Riksbankens prognoser, men utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit dramatisk och det har ökat osäkerheten om framtiden.

Det sade förste vice Riksbankschefen Svante Öberg i et tal på torsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han sade att de svenska bankerna är stabila, finansiellt starka, har god tillgång till finansiering och god förmåga att hantera även en sämre utveckling.

"Men eftersom de även är beroende av finansiering i utländsk valuta så är de naturligtvis känsliga för störningar i omvärlden. Riksbanken följer därför utvecklingen noga och har möjlighet att låna ut både svenska kronor och utländsk valuta till bankerna. Men hittills har det inte framkommit något som gör det motiverat", sade Svante Öberg.

Han noterade att den senaste tidens turbulens på finansmarknaderna snabbt kan vändas till sin motsats och hans erfarenhet är att "man bör vara försiktig i tolkningen av dagsaktuella händelser när man utformar den ekonomiska politiken".

"Det är ju med inriktning på framtiden som vi ska bestämma reporänta och räntebana. Även om osäkerheten har ökat och omvärldskonjunkturen så här långt är något svagare så har svensk ekonomi utvecklats i stort sett i linje med den bild vi skissade i juli. Dessutom är reporäntan fortfarande låg", sade han.

Svante Öberg konstaterade att inkommande internationell statistik tyder på en svagare utveckling, främst när det gäller USA. Men statistiken avser främst andra kvartalet och sommarmånaderna och "säger i sig inte så mycket om prognoserna för andra halvåret och de kommande åren".

Svante Öberg noterade i samband med Riksbankens julimöte att det i USA och Europa fanns en tendens till stagflation, med låg tillväxt och hög inflation på samma gång.

"Utvecklingen under sommaren stärker den bilden, men det betyder inte att det behöver fortsätta på samma sätt framöver", sade han.

Beträffande inkommande data över den svenska ekonomin sade Svante Öberg att BNP-tillväxten andra kvartalet var något högre än vad Riksbanken räknat med. Svante Öberg befarade vid julimötet att BNP för andra kvartalet kunde bli svagare än i Riksbankens prognos, och att den inte blev det är positivt. Men samtidigt pekar framåtblickande indikatorer, som inköpschefsindex och KI-barometrar, på att konjunkturen bromsar in.

"Det är visserligen något som vi redan har räknat med. Men inköpschefsindex har fallit oväntat mycket, vilket indikerar att dämpningen kan bli större än beräknat", sade han.

Beträffande den svenska inflationen konstaterade Svante Öberg att inkommande data hittills inte besannat hans farhågor för att prisökningstakten riskerar att bli högre än Riksbankens prognos, men hur det kommer att se ut de kommande två åren avgörs bland annat av hur den internationella konjunkturen utvecklas och på resultaten av de kommande avtalsförhandlingarna.

Beträffande den på marknaden kraftigt uppblossade oron för statsfinanserna i USA och Europa sade Svante Öberg att problemen i USA i grund och botten är ganska oförändrade sedan i juli. Han sade att det inte borde vara så svårt att besluta om ett långsiktigt program som får ner underskottet till en hanterbar nivå inom några år, men det politiska systemet i USA gör det svårt att fatta de beslut som krävs.

De statsfinansiella problemen i Europa (som helhet) är enligt Svante Öberg egentligen mindre än de är i USA, det krävs därför sammantaget mindre budgetförstärkningar i euroområdet än i USA och de åtstramande effekterna behöver inte bli lika stora. Men underskotten är ojämnt fördelade, och problemet är att även i Europa tycks det vara svårt att få till beslut om trovärdiga långsiktiga program för sanering.

Turbulensen på marknaderna kan också förvärra situationen i både USA och Europa, med stigande statsobligationsräntor, ökad osäkerhet och därmed en lägre BNP-tillväxt, enligt Svante Öberg.

"Samtidigt skulle marknadsturbulensen förmodligen avta om man lyckades prestera trovärdiga program för att hantera statsfinanserna. Det är dock osäkert om de beslut som har fattats under sommaren är tillräckliga för att lugna marknaderna", sade han.

Inför Riksbankens möte i september ser Svante Öberg en viktig uppgift att bedöma BNP-tillväxten i olika delar av världen och vad den betyder för den svenska exportmarknaden. I det sammanhanget blir en av de svåraste frågorna att bedöma hur den ökade osäkerheten i världen kommer att påverka den internationella utvecklingen.

Han noterade också att Riksbanken i de nya inflationsprognoserna har att ta hänsyn till energi- och råvarupriserna har sjunkit sedan i våras. Dessutom måste Riksbanken beakta att markanta börsfall kan leda till att hushållen ökar sitt försiktighetssparande och att företag skjuter upp investeringar.

"Hur det kan komma att påverka prognoserna måste vi också ta ställning till. Men man måste då beakta att vi redan har räknat med en betydande avmattning i BNP-tillväxten från 4,4 procent 2011 till 2,2 procent 2012, vilket är en betydligt lägre tillväxttakt än de 3,8 procent som regeringen räknade med i vårpropositionen för 2012", sade han.