Efter en period

av god ekonomisk utveckling så har nu nya utmaningar framträtt för euroområdets ekonomi. Produktionen dämpades under 2007 och fortsatte att tappa momentum under 2008, med en nedgång i BNP under både andra och tredje kvartalet.

Nedgången har förvärrats

av den oro på finansmarknaderna som inleddes i augusti 2007 och intensifierades i september 2008. Aktiviteten i världsekonomin har samtidigt minskat betydligt. Tidigare uppgångar i råvarupriserna drog upp inflationen klart över ECB:s prismål, men har sedan fallit tillbaka.

Även om euroområdet

initialt klarade av dessa chocker så väntas nu produktionen minska under andra halvan av 2008 och första halvan av 2009, med en tillväxt under trend till mitten av 2010. Trycket på penningmarknaden har hållits tillbaka av centralbanken, men kreditförhållandena för den privata sektorn har stramats åt. Däremot har en kraftig nedgång i bankkrediterna ännu inte inträffat. Även om uppåtriskerna för prisstabiliteten ännu inte helt har försvunnit, så finns det få tecken på breda andrahandseffekter och prisförväntningarna ser ut att förbli väl förankrade.

"Det finns däremot

allvarliga risker mot tillväxtutsikterna. Nationella och europeiska myndigheter behöver fortsätta att bedöma och reagera mot utvecklingen på finansmarknaderna och den bredare ekonomin", skriver OECD.

Denna episod av

finansiell instabilitet har belyst behovet av lämplig reglering av den finansiella aktiviteten, vilket är en särskild utmaning i Europas alltmer integrerade kapitalmarknad. Detta ger utmaningar för myndigheterna på kort sikt. I reagerandet mot denna utveckling bör policyagerande som underminerar mer långsiktiga mål undvikas.

"Det kvarstår mer

långsiktiga utmaningar för att uppnå finanspolitisk uthållighet, förbättra den makroekonomiska motståndskraften och höja levnadsstandarden genom att stärka strukturreformerna på de europeiska marknaderna", skriver OECD.

OECD konstaterar att

finansiella innovationer och integration har förändrat landskapet. Europas finansiella system har utvecklats och blivit mer integrerat, även om mer kan göras för att förbättra konkurrensen i banksystemet. Kredittillväxten har varit livlig, stora komplexa gränsöverskridande bankgrupper har framträtt och de finansiella innovationerna har skapat möjligheter för större riskdiversifiering, men också ökat risktagandet.

"Detta har ökat

länkarna mellan nationella marknader och har sannolikt förändrat transmissionen av penningpolitiken till den ekonomiska aktiviteten", skriver OECD.

Den pågående finansoron

associerad med ett upplösande av kreditcykeln och den senaste frysningen på interbankmarknaden har gett stora utmaningar för de policyansvariga. Samordnat agerande har vidtagits för att stärka förtroendet på finansmarknaderna. Den senaste utvecklingen pekar också mot svagheter i regelverket och övervakningen vilket nu tas itu med på europeisk och internationell nivå.

Även om framsteg

gjorts så är det viktigt att fundera på hur de nationella övervakningssystemen ska anpassas för att hantera gränsöverskridande risk genom att röra sig mot en mer centraliserad och EU-integrerad övervakning.

"En policy måste

utvecklas som hanterar välbetänkta risker på makronivå och försäkrar att regleringen inte gör finanssystemet mer procykliskt", skriver OECD.

OECD konstaterar vidare

att efter att inflationstrycket har minskat så har ECB sänkt räntan i linje med andra centralbanker. OECD:s prognos pekar mot en betydande ekonomisk avmattning under året som följer, vilket kommer att få ned inflationen ytterligare. Givet dessa prognoser så kan det uppstå ytterligare utrymme att göra penningpolitiken mer expansiv.

"Det finns däremot

en ovanligt stor osäkerhet runt de ekonomiska utsikterna. Om inflationstrycket visar sig bli starkare än väntat, så kommer manöverutrymmet att bli mer begränsat. Penningpolitiken bör vara redo att reagera om de långsiktiga inflationsförväntningarna lättar ankar", skriver OECD.

OECD uppmanar också

till förbättrad finanspolitisk disciplin. Den finanspolitiska utvecklingen förbättrades efter revideringen av stabilitets- och tillväxtpakten, med hjälp av en mycket gynnsam intäktsutveckling, även om betydande underskott dröjde kvar i en del länder. Den ekonomiska nedgången och kostnaderna för nödåtgärder från regeringarna för att stabilisera finansmarknaderna kommer att bidra till tryck på statsfinanserna.

"De långsiktiga utmaningarna

på grund av en åldrande befolkning förblir stora, och generellt så finns det inga starka skäl för en diskretionär finanspolitisk expansion när ekonomin bromsar in. En förbättring av kvaliteten i de offentliga finanserna, både på utgifts- och inkomstsidan, skulle hjälpa till att höja levnadsstandarden", skriver OECD.

OECD upprepar i

rapporten prognoserna från höstprognosen (Economic Outlook) den 25 november. Där spåddes att BNP i euroområdet skulle minska med 0,6 procent i år och öka med 1,2 procent nästa år. KPI väntades öka med 1,4 procent i år och 1,3 procent nästa år, medan arbetslösheten väntades uppgå till 8,6 procent i år och 9,0 procent nästa år.

NYHETSBYRÅN DIREKT