Den globala återhämtningen har bromsat in markant det senaste året och tillväxten kommer troligen att vara fortsatt dämpad framöver. För de kommande två åren väntas enbart en tvekande och ojämn återhämtning, med en måttlig tillväxt i OECD-området. Motvindar kommer från finanspolitisk konsolidering, att hushållen minskar sin skuldsättning i många länder och att förtroendet är på låga nivåer. Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i höstprognosen, Economic Outlook, som presenterades på tisdagen.

"Trots vissa tecken på en stabilisering på senare tid är de globala utsikterna fortsatt bräckliga, med stora nedåtrisker, och kraftigt beroende av snabbhet och beslutsamhet i policyåtgärder", skriver OECD.

Prognosen för hela OECD-området pekar mot en BNP-ökning på 1,4 procent 2012, 1,4 procent 2013 och 2,3 procent 2014. I vårprognosen räknade OECD med att BNP i OECD-länderna skulle öka med 1,6 procent i år och 2,2 procent 2013.

Vad gäller den svenska ekonomin så har den tappat i momentum i år, vilket återspeglar den osäkra externa omgivningen, högre arbetslöshet och lägre hushållsförtroende. Regeringen bör låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut och Riksbanken bör sänka räntan ytterligare.

OECD räknar med att Sveriges BNP växer 1,2 procent 2012, 1,9 procent 2013 och 3,0 procent 2014. I vårprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 0,6 procent under 2012 och med 2,8 procent 2013.

Från mitten av 2013 väntas tillväxten ta fart över sin potentiella nivå. Arbetslöshetsnivån väntas sjunka, även om de kvarvarande lediga resurserna bör hålla inflationen låg.

Den makroekonomiska policyhållningen är lämplig, men utrymmet för mer stimulerande penning- och finanspolitik bör användas om tillväxten blir svagare än antagits. För att undvika att arbetslösheten biter sig fast, bör regeringen fortsätta att försöka sänka de relativa arbetskraftskostnaderna för riskgrupper.

OECD räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 7,7 procent 2012, 7,9 procent 2013 och 7,6 procent 2014.

Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 1,0 procent 2012, 0,9 procent 2013 och 1,7 procent 2014. Det offentliga finansiella sparandet antas uppgå till -0,3 procent av BNP 2012, -0,8 procent 2013 och -0,2 procent 2014.

OECD konstaterar att aktiviteten i den svenska ekonomin bromsade in något under 2012, och BNP-tillväxten har blivit gradvis mindre brett baserad.

Exporten och hushållens konsumtion har bromsat in medan lageruppbyggnaden ökat betydligt. Huspriserna och bostadsinvesteringarna har fortsatt att falla, vilket indikerar att fortsatt nedgång i huspriserna och investeringarna kan komma att ske.

Hushållens förtroende har också sjunkit, även om det ligger nära dess långsiktiga genomsnittsnivå. Med svag aktivitet så har kärninflationen sjunkit till cirka 1 procent.

Med ökat arbetskraftsutbud och svag sysselsättningstillväxt i den privata sektorn så har arbetslöshetsnivån stigit, även om sysselsättningen ökat i privat sektor. Lönetillväxten, som var stark under första halvåret 2012, väntas bromsa in, vilket bör stötta sysselsättningen i viss utsträckning. Åtgärder från regeringen för att bekämpa arbetslösheten och utveckla korttidsarbetet bör också begränsa uppgången i arbetslöshetsnivå och risken för att den förhöjda arbetslösheten blir långvarig.

Budgeten för 2013 innehåller åtgärder, inklusive en sänkning av bolagsskatten, som väntas öka tillväxten, men att döma av förändringar i det konjunkturjusterade budgetsaldot, så kommer den finanspolitiska hållningen att vara i stort sett neutral.

"Regeringen bör låt de automatiska stabilisatorerna verka obehindrat. Långsammare aktivitet och kronförstärkning har hållit inflationen under målet, vilket tillåtit Riksbanken att sänka sin styrränta till 1,25 procent i september. Med dämpat inflationstryck, så bör Riksbanken sänka sin styrränta ytterligare", skriver OECD.

OECD konstaterar att tillväxten väntas bli trög på kort sikt då svagare efterfrågan från euroområdet och kronans förstärkning håller tillbaka exporten medan stigande arbetslöshet och fallande huspriser tynger hushållens förtroende.

"Aktiviteten väntas återfå styrka under andra halvan av 2013 då förhållandena på arbets- och bostadsmarknaden förbättras, vilket ökar den privata konsumtionen. Med världshandel och företagsförtroende som vänder uppåt, så kommer exporten och de privata investeringarna att öka. Då de lediga resurserna fortsatt är rikliga, väntas kärninflationen fortsatt vara dämpad", skriver OECD.

OECD bedömer att riskerna väger över på nedsidan. Om huspriserna skulle sjunka kraftigt i en period av stigande arbetslöshet, så kan hushållen öka sitt sparande och dra ned på konsumtionen, och banksystemet kan påverkas. Den externa miljön skulle också kunna bli värre om euroområdets problem inte löses. På uppsidan, så kan förluster i konkurrenskraft bli mindre om löneökningarna blir lägre än väntat, vilket skulle öka exporten, skriver OECD.