Dags att summera ännu en vecka med skakiga finansmarknader när oron över konjunkturutvecklingen slog klorna i investerarna. Vi fick se det brantaste börsfallet sedan i maj i fjol och marknadsräntorna i stabila och trygga länder störtdök.

I Sverige sjönk tioårsräntan ner till 2,35 procent när placerarna flydde allt som andades risk. Även amerikanska marknadsräntor sjönk kraftigt i veckan som gick, men nu ser vi en liten uppstuds för räntorna efter att Standard and Poor's nedgraderat den amerikanska kreditvärdigheten för första gången någonsin.

Att amerikanska politiker i sista stund lyckades nå en kompromiss kring budgeten som innebar att skuldtaket kunde lyftas gav bara en kortvarig lättnad på börserna. Det som fick investerare att till slut kasta in handduken var nya signaler om en konjunkturavmattning i den globala ekonomin i allmänhet och i USA i synnerhet.

Inköpschefsindex över i stort sett hela världen överraskade negativt, men det rör sig fortfarande inte om någon regelrätt recession och amerikanska sysselsättningssiffror kom faktiskt in något starkare än väntat för juli.

För att ytterligare addera till oron så steg marknadsräntorna i länder som Italien och Spanien på risken att den europeiska statsskuldskrisen skulle sprida sig till dessa länder. De stödåtgärder som finns beslutade inom EMU-samarbetet räcker inte på långa vägar om Italien och Spanien skulle behöva finansiellt stöd.

Nu har dock ECB valt att återuppta programmet med köp av statsobligationer vilket ledde till att räntorna i Italien och Spanien sjönk kraftigt under måndagmorgonen. Dessutom har det befarade raset på de europeiska börserna i princip helt uteblivit eller blivit betydligt mindre än befarat.

Ett skäl till det relativa lugnet på finansmarknaderna är givetvis myndigheternas agerande, men även sjunkande råvarupriser bidrar säkerligen till ett lite bättre börshumör. Oljepriset har ju backat rejält och Brentoljan kostar numera kring 107 dollar per fat.

Att det fortfarande finns en djup underliggande oro bland investerare märks dock på guldpriset som rusar mot nya rekordnivåer och numera har passerat 1 700 dollar per uns.

Det främsta skälet till oro är även fortsättningsvis konjunkturutvecklingen som om den försvagades på ett allvarligt sätt skulle försvåra lösningen av andra problem i världsekonomin. Bland annat börjar ju insikten så sakta krypa in att hanteringen av statsskuldsproblematiken på bägge sidor om Atlanten kommer att vara en betydande hämsko på tillväxten under många år framöver. Därför är det nog säkrast att räkna med att det blir fortsatt skakigt på finansmarknaderna under den  kommande veckan.

Veckans kanske absoluta höjdpunkt blir tisdagskvällens räntebeslut och presskonferens från Federal  Reserve. Hur banken ser på den senaste tidens allt svagare konjunktursignaler och om några penningpolitiska åtgärder står för dörren kan få stora effekter på alla marknader. Det ryktas ju redan om nya kvantitativa lättnader från bankens sida.

Men redan natten mot tisdag innehåller en strid ström av viktiga kinesiska makrosiffror, bland annat inflation, industriproduktion och detaljhandelsförsäljning. Drömscenariot är givetvis sjunkande inflation samtidigt som produktion och försäljning fortsätter att växa. En uppbromsning av kinesisk tillväxt samtidigt som inflationen fortsätter uppåt är i sin tur mardrömmen.

Vi vill också flagga för den inköpschefsindex för amerikanska småföretag (NFIB) som publiceras på tisdag eftermiddag. Det är ju den här sektorn av ekonomin som förhoppningsvis ska stå för det stora sysselsättningslyftet i amerikansk ekonomi. Småföretagen har varit betydligt mer pessimistiska över konjunkturutvecklingen än de stora företag som bildar underlag till ISM-index.

På onsdag riktar vi blicken närmare hemmaplan när vi med stor nyfikenhet ser fram mot den norska centralbankens räntebeslut klockan 14.00. Fortfarande är förväntningarna på marknaden att banken ska höja sin styrränta från 2,25 till 2,50 procent. Skulle banken göra detta så ökar givetvis sannolikheten för att Riksbanken i sin tur också höjer räntan den 7 september. Om Norges bank avstår en räntehöjning så ökar givetvis pressen på Riksbanken att göra sammalunda. En ytterligare indikation på hur Riksbanken kan tänkas agera får vi dessutom på torsdag när inflationssiffrorna för juli publiceras.

En annan av onsdagens höjdpunkter är en auktion på amerikanska tioåriga statsobligationer, där vi får en indikation på hur aptiten på dessa egentligen ser ut. På torsdag ska en motsvarande auktion göras på amerikanska 30-årsobligationer. Samma dag kan det vara läge att hålla noga koll på den amerikanska veckostatistiken över nyanmälda arbetslösa som visat en positiv trend under de senaste veckorna och där förhoppningen är att veckosiffran kryper under 400 000.

Veckan avslutas med amerikanska siffror över detaljhandelsförsäljning i juli och University of Michigans mätning av humöret bland amerikanska hushåll. Här kan det bli en ordentlig dämpning efter den senaste tidens både politiska och ekonomiska oro.