Hos den tyska lastbilsjätten MAN måste det vara kaotiskt efter att bolagets tre tyngsta chefer lämnat sina poster inom loppet av en vecka. Allting började med att den svenske koncernchefen Håkan Samuelsson helt oväntat avgick den 23 november utan att ange någon konkret orsak. Några dagar senare kastade Samuelssons vapendragare, finanschefen Karl-Heinz Hornung in handduken och som om inte det var nog så avgick chefen för lastbilsdivisionen, Anton Weinman i måndags.

När Håkan Samuelsson avgick så fanns två huvudteorier. Den ena var att avgången var kopplad till misstankarna om att det förekom korruption i lastbilsdivisionen när han var chef för affärsområdet. Den andra var att 58-åringen helt enkelt ville ta ett steg tillbaka efter många år i hetluften.

Nu efter Hornungs och Weimans avgångar känns båda ovanstående teorier mindre troliga. Istället talar allt mer för att MAN:s topptrio inte får eller inte vill vara med in den framtidsstrategi som MAN:s mäktige styrelseordförande Ferdinand Piëch stakar ut för bolaget. I den framtidsstrategin ingår med hösta sannolikhet vissa samarbeten med konkurrenten Scania. Volkswagen vill få ut synergier mellan sina två lastbilsbolag, Volkswagen äger knappt 30 procent av MAN och kontrollerar 70,9 procent av rösterna och 45,7 procent av kapitalet i Scania.

Från investmentbanker sprids uppgifter om att Volkswagen vill genomföra en fullständig fusion mellan MAN och Scania och att det skulle ske genom att MAN lade ett bud på Scania. Det känns inte troligt att Volkswagen skulle låta MAN lägga ett bud på sitt eget dotterbolag, dessutom är det tveksamt om MAN hittar kreditgivare som tillåter ett bud med tanke på de svaga utsikterna för den europeiska lastbilsmarknaden.

Om Volkswagen mot förmodan skulle vara väldigt angelägna att fusionera Scania och MAN inom en snar framtid vore det dessutom enklare för Volkswagen att Scania lade ett bud på MAN, då skulle Volkswagen direkt ha full kontroll på det fusionerade bolaget. Om MAN köper Scania rakt av kontrollerar Volkswagen endast 30 procent av det sammanslagna bolaget.

En långsökt anledning till att MAN ändå skulle lägga bud på Scania är att Volkswagens finansiella situation skulle förbättras om bolaget fick sälja sina Scania-aktier till MAN, Volkswagen skulle helt enkelt skjuta över en del av sina finansiella problem på MAN.  En försäljning av Scania-aktierna för 120 kronor, vilket skulle innebära en budpremie på drygt 20 procent jämfört med dagens kurs, skulle inbringa cirka 44 miljarder kronor 4,2 miljarder euro till Volkswagen.  Dessa pengar skulle värma gott i Volkswagens kassa inför det planerade förvärvet av aktier Porsche som ska leda till att Porsche och Volkswagen fusioneras.

Det som är det starkaste argumentet emot att en fullständig fusion kommer att ske är Scania-chefen Leif Östlings kompakta motstånd emot att Scania ska slås samman med MAN. Östling har sedan MAN:s fientliga bud på Scania år 2006 gång på gång upprepat sitt mantra att det vore dåligt för Scania att fusioneras med MAN.

Det skulle därför vara klart uppseendeväckande om Leif Östling plötsligt blir chef för en stor lastbilsdivision där MAN:s och Scanias verksamheter ingår, vilket det spekulerats om att han ska bli. Leif Östlings förtroende bland personalen på Scania i Södertälje och på kapitalmarknaden skulle vara förbrukat om han gjorde totalomsvängning och stödde en fusion.

Leif Östling har ett avtal med Scania som sträcker sig fram till 2012. Vi tror att Scania förblir ett självständigt börsnoterat dotterbolag till Volkswagen åtminstone fram till dess. Östlings ord väger tungt hos Volkswagen-ledningen, det är sedan länge känt att han har en god relation till Ferdinand Piëch som tillhör Porsches ägarfamilj och även är ordförande i Volkswagen.

Vår slutsats är att riktlinjerna för eventuella samarbeten mellan MAN och Scania kommer att ske på Leif Östlings villkor. Ett scenario är att Håkan Samuelsson och hans team inte accepterade det och därför valde att avgå.

Ett bud på Scania är i det närmaste uteslutet. Aktiens utveckling bör därmed inte vara kopplad till budrykten utan helt till det som rör ordinarie verksamhet, det vill säga efterfrågan på lastbilar i framförallt Europa. Och utsikterna för den europeiska lastbilsmarknaden är inte ljusa för det närmaste året. Vi är därför skeptiska till Scanias aktie den närmaste tiden.