Statens betalningar

gav ett överskott på 8,4 miljarder kronor i augusti. Riksgäldens prognos var ett överskott på 11,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på mindre skatteinbetalningar.

Skatteinbetalningarna

blev 2,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Resterande del av differensen förklaras av högre utbetalningar från myndigheter. Räntebetalningarna på statsskulden och Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter utvecklades i linje med prognosen.

Den sammanlagda

prognosavvikelsen för perioden juni-augusti är endast 0,7 miljarder kronor. För tolvmånadersperioden till och med augusti 2010 resulterade statens betalningar i ett underskott på 56 miljarder kronor.

Statsskulden var

1 055 miljarder kronor den 31 augusti. Samtidigt kommer uppgifter från SCB om att den svenska utlandsskulden steg med cirka 68 miljarder kronor under första halvåret 2010 och uppgick vid halvårsskiftet till 112 miljarder kronor.

Det skriver SCB

i en rapport om Sveriges tillgångar och skulder mot utlandet.Bytesbalansen gav ett överskott på drygt 50 miljarder kronor vilket, allt annat lika, bidrog till att minska utlandsskulden.

En starkare krona

under årets sex första månader innebar däremot att utlandsskulden ökade eftersom Sverige har betydligt större tillgångar än skulder i olika utländska valutor. Detta gör att tillgångsmassan, uttryckt i svenska kronor, minskar mer än skulderna, skriver SCB.

Det tillgångsslag

som bidrog mest till ökningen av utlandsskulden under första halvåret var portföljinvesteringar. Både utländska innehav av såväl svenska aktier som räntebärande värdepapper ökade.

Nettoskulden för

övriga investeringar minskade med 94 miljarder kronor under första halvåret av 2010, vilket innebär en nästan halvering från årsskiftet. Minskningen beror framförallt på att de svenska bankerna har ökat sin utlåning till utlandet.

Kronans utveckling

under perioden har också bidragit till minskningen då en stor del av lånen är i utländsk valuta, skriver SCB. SCB skriver vidare att nettotillgången i direktinvesteringar uppgår till 392 miljarder vilket är en minskning med 55 miljarder jämfört med helåret 2009. Valutareserven steg kraftigt och noterar nu den högsta nivån hittills, 411 miljarder kronor. 68 miljarder kronor under första halvåret 2010 och uppgick vid halvårsskiftet till 112 miljarder kronor.