I våras kom Pensionsåldersutredningen med sin rapport där det framgick att det bör införas en riktålder för när man ska gå i pension. Riktåldern baseras på medellivslängden i Sverige och ska enligt förslaget beräknas första gången 2015 och tillämpas 2019 då riktåldern hamnar på 66 år. Tre år senare höjs den till 67 år, och till 68 år 2034.

Pensionsmyndigheten, som administrerar den allmänna pensionen, ligger bakom förslaget om att införa en ny riktålder som höjs i takt med livslängdsutvecklingen. Samtidigt anser myndigheten att ett hinder för att den nya riktåldern ska fungera, är den rådande åldersdiskrimineringen. Det framgår i myndighetens remissvar på utredningen.

"Idag förekommer åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och då är det är naturligtvis mycket viktigt att regeringen tar detta i beaktande och försöker finna en lösning på problemet", säger Gudrun Ehnsson, analytiker på Pensionsmyndigheten, till Placera.

Även inom området arbetsmiljö och kompetensutveckling delar Pensionsmyndigheten utredningens bedömning om behov av förbättringsåtgärder. Däremot har Pensionsmyndigheten inga egna förslag på eventuella lösningar på problemen, när Placera ställer frågan.

En annan aspekt för att riktåldern ska fungera är enligt Gudrun Ehnsson, att åldersgränserna i kringliggande system, exempelvis tjänstepensionen, behöver ses över:

"För att riktåldern ska kunna spela en roll när en person väljer mellan fortsatt arbete och pension delar vi utredningens uppfattning att åldersgränser i kringliggande system också behöver knytas till den ökande medellivslängden."  

Vidare ställer sig Pensionsmyndigheten negativa till undantagsregler för vissa grupper och vissa inkomster. Som utredningen framhåller, medför förslagen till höjda åldersgränser nämligen till en större belastning på andra förmånslag än ålderspension. Exempelvis kommer sjukpenning, a-kasseersättning och sjukersättning att betalas ut under längre tid och fler personer kommer att bli berättigade dessa förmåner.

"Vi vill tvärtom förenkla reglerna så att det går att förbättra och förenkla informationen till pensionssparare och pensionärer. Då blir det möjligt att ta till sig informationen och kunna göra medvetna val. Regler som är svåra att förstå och inse hur de påverkar den egna situationen ska så långt som möjligt undvikas", avslutar Gudrun Ehnsson.