Det framgår av det remissvar som Pensionsmyndigheten i veckan skickade till Finansdepartementet, som svar på utredaren Mats Langensjös AP-fondutredning som lades fram i slutet av augusti.

AP-fonderna är det offentliga pensionssystemets buffertkapital att ta av då pensionssystemets försvagas av exempelvis stora pensionsavgångar. Kapitalet är idag uppdelat på fem fonder, AP-fonderna 1-4 samt AP6, och tillsammans står de för cirka 10 procent av det samlade tillgångarna i det allmänna pensionssystemet.

Det har dock länge funnits en enighet om att dagens system inte fungerar särskilt väl, och Mats Langensjö föreslog i sin utredning att fonderna bör slås ihop. Officiellt föreslog han tre AP-fonder, men gjorde ingen hemlighet av att han helst av allt vill se en enda stor superfond. AP-fondutredningen föreslog också att en ny myndighet bör bildas med ansvar för AP-fonderna: Pensionsreservstyrelsen.

Men på Pensionsmyndigheten tycker man att det vore onödigt.

"Ett alternativ är att integrera förvaltningen av buffertkapitalet i Pensionsmyndighetens verksamhet", skriver Pensionsmyndigheten i remissvaret.

Enligt Pensionsmyndigheten behöver inte Pensionsreservstyrelsen vara en egen myndighet, utan kan bli en egen avdelning på Pensionsmyndigheten.

"Detta blir mer kostnadseffektivt. Dessutom ökar möjligheten att informera pensionssparare och pensionärer på ett samlat sätt", skriver Pensionsmyndigheten.

Myndigheten ställer sig bakom Mats Langensjös alternativa förslag på en enda superfond. Förslaget fick mycket kritik när det lades fram, eftersom många oroas av att en superfond skulle kunna bli en perfekt plattform för politisk klåfingrighet i näringslivet.

"Vi anser att man kan hantera den frågan genom strikta regler för pensionsreservfondens ägande på den svenska börsen", skriver Pensionsmyndigheten.