För de flesta svenskar betyder räntan på bolånen mer än avkastningen för sparkapitalet. Därför är det inte konstigt att många är upprörda över att bankerna inte har sänkt boräntorna i samma takt som marknadsräntorna har fallit.

Idag ligger räntan på ett rörliga (3 månaders) bolån på in genomsnitt drygt 5,8 procent. Det är den högsta nivån sedan i slutet 1997. I slutet av 2005 nåddes de lägsta nivåerna då ett lån bara kostade 2,5 procent.

Anledningen till de höga bolåneräntorna är bankkrisen. Den har bidragit till att bankernas upplåningskostnad har ökat. Bankernas huvudverksamhet är lite förenklat att låna ut pengar till högre ränta än vad de betalar i ränta till privatpersoner och företag som sätter in pengar i banken. För att öka vinsten är bankernas utlåning betydligt större än deras inlåning. Skillnaden mellan inlåningen och utlåningen måste de finansiera genom att låna upp pengar av andra.

När marknaden fungerar har de olika sätt att få in kapital. De ger ut obligationer och certifikat och lånar av varandra. Det är alltid någon bank som sitter med lite för mycket pengar och som är villig att låna ut till andra om de får en bra ränta.

Nu har finanskrisen gjort lett till att bankerna inte vågar låna ut pengar till varandra. Räntan som bankerna betalar till varandra kallas för interbankränta och förkortas Stibor, vilket står för Stockholm Interbank Offered Rate. Av rädsla för att bankkollegan kanske kommer på obestånd och inte kan betala tillbaka sina lån kräver de högre ränta för att bevilja ett lån. Den högre räntan som banken måste betala skjuter banken över på sina kunder genom högre bolåneräntor.

Den senaste tiden har 3-månaders Stibor-räntan stigit rejält, och låg på hela 5,6 procent i början av oktober. Det kan jämföras med att den låg på knappt 3,3 procent i början av år 2007. Räntan på statsskuldväxlar har varit betydligt lägre och låg i början av oktober på 3,75 procent och i början av år 2007 på 3,1 procent. Sedan toppen har Stibor-räntan nu kommit ned till cirka 4,65 procent, vilket delvis beror på de stöd- och stimulanspaket som lanserats av regeringar runt om i världen.

Skillnaden mellan Stibor-räntan och räntan på statsskuldväxlar kallas för TED-spreaden och visar hur osäker interbankmarknaden är. Sedan 2007 har TED-spreaden ökat kraftigt. Under första halvåret förra året låg den i genomsnitt på 0,17 procentenheter. Under andra halvåret ökande den till i genomsnitt 0,5 procentenheter. Under 2008 har ökningen fortsatt och uppgick till 0,63 procentenheter under årets första sex månader, och till 1 procentenhet i genomsnitt sedan halvårsskiftet. TED-spreaden toppade på 2,15 procentenheter i mitten av oktober i år. Därefter har den fallit tillbaka något och uppgick till 1,3 vid månadsskiftet september/oktober.

Trots att räntorna har fallit så har inte bolåneräntorna kommit ned lika mycket. Bankernas marginaler när det gäller bolån har inte varit så höga som nu på många många år. I dagsläget ligger bankernas marginal på rörliga lån (3 månaders) på cirka 1,2 procentenheter. Sedan 2004 har de i genomsnitt legat på 0,5 till 0,6 procentenheter. Som lägst låg de på 0,25 procentenheter förra hösten.

Tor Borg, ränteanalytiker, på SBAB förklarar att Stibor-räntan under normala tider är ett bra mått på bankernas upplåningskostnad, men inte när det är så stökigt som det har varit den senaste tiden.

"Det är fortfarande dålig likviditet på interbankmarknaden och Stibor-räntan är ett stickprov på räntenivån som Stockholmsbörsen gör varje dag klockan elva. Före och efter fluktuerar räntan kraftigt, varför Stibor-räntan idag inte är pålitlig", säger Tor Borg.

Även om vi kan se fram emot lägre boräntor under hösten tror inte Tor Borg att marginalerna kommer ned till så låga nivåer som vi hade förra året.

"De senaste åren har bankernas marginaler legat på cirka 0,5 procentenheter, men dit är det inte säkert att vi kommer inom en snar framtid. Bolånekunderna ska nog räkna med att bankerna vill ha lite högre marginaler och någonstans mellan 0,5 och 1 procentenhet är det bättre att räkna med. Men bolånen kommer att gå ned i takt med att osäkerheten på marknaden försvinner och räntorna går ned", säger Tor Borg.