De korta räntefonderna placerar bland annat i bostadsobligationer och statsobligationer. Räntan på den här typen av värdepapper har sjunkigt kraftigt i år, inte minst i spåren av Riksbankens överraskande sänkning av styrräntan, reporäntan, med 0,50 procentenheter till 0,25 procent i början av juli.

Det här gör att många korta räntefonder nu ger en avkastning på nära noll procent när man tagit med förvaltningsavgiften. Och det är inga små summor som är investerade i de här fonderna. Sammanlagt rör det sig om hundratals miljarder kronor.

En av de största korträntefonderna är Swedbank Roburs Räntefond Kort Plus med en fondförmögenhet på drygt 48 miljarder kronor. I år har den gett en avkastning på 0,5 procent efter att förvaltningsavgiften på 0,4 procent dragits bort. En investerad tusenlapp i fonden har med andra ord hittills gett en avkastning på fem kronor. Samtidigt ger det fondbolaget intäkter på 192 miljoner kronor om året.

Under samma period har Nordeas korta räntefond Sekura, med ett förvaltat kapital på 31 miljarder kronor, gett en avkastning på 0,66 procent. För detta betalar kunderna en årlig avgift på 0,56 procent, eller totalt cirka 173 miljoner kronor. Sekura har den högsta avgiften bland bankernas korträntefonder enligt statistik från fondanalysföretaget Morningstar.

En annan bjässe är Handelsbanken Lux Korträntefond som är ungefär lika stor som Sekura. I år har fonden gett en avkastning på 0,76 procent. Avgiften ligger på 0,41 procent vilket ger Handelsbanken årliga intäkter på 127 miljoner kronor från fonden.

I snitt har korträntefonderna i år gett kunderna en avkastning på 0,77 procent. Samtidigt ligger snittavgiften på 0,36 procent. 

I Morningstars kategori för korta räntefonder har det i år gått bäst för Spiltan Räntefond Sverige med en uppgång på 2,0 procent. Fonden är även den som gått bäst på 5 års sikt och har dessutom lägst förvaltningsavgift i kategorin: 0,1 procent.