"Sammantaget är

utsikterna för svensk ekonomi mycket dystra de närmaste åren", skriver regeringen i sina riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Regeringen konstaterar

att Sverige drabbas relativt hårt av den fallande världshandeln och den svaga globala investeringskonjunkturen, eftersom vi är en liten exportberoende ekonomi med stor andel export av investeringsvaror. Konjunkturnedgången har lett till ett kraftigt fall i kapacitetsutnyttjandet och det låga kapacitetsutnyttjandet leder till att investeringarna väntas falla framöver. Till följd av osäkerheten på bostadsmarknaden utvecklas bostadsinvesteringarna särskilt svagt.

Investeringarna väntas

totalt falla med 10,1 procent i år, exporten med 8,4 procent och importen med 8,3 procent.

"Det ekonomiska läget

är sammantaget osedvanligt svårbedömt och osäkerheten i bedömningarna av den framtida konjunkturutvecklingen är ovanligt stor. På kort sikt bedöms riskerna för en ännu svagare utveckling dominera", skriver regeringen.

Förståelsen för samspelet

mellan den finansiella sektorn och den övriga ekonomin är förhållandevis liten och det är också svårt att bedöma omfattningen och effekterna av alla de globala stödåtgärder som vidtas för tillfället, enligt regeringen.

På kort sikt tillkommer

dessutom ett antal mer konkreta osäkerhetsfaktorer, som att situationen i Östeuropa och Baltikum förvärras.

"En sådan utveckling

skulle kunna ge betydande negativa återverkningar på svensk ekonomi", står det. Ytterligare en faktor som försvårar bedömningen gäller den kraftiga försämringen av arbetsmarknaden som regeringen förutspår.

"Det finns risk

för en kraftigare nedgång i arbetskraftsutbudet som skulle kunna leda till en varaktigt lägre sysselsättning. Det är också möjligt att produktiviteten återhämtar sig snabbare, vilket på kort sikt skulle leda till högre arbetslöshet", skriver regeringen.

Regeringen bedömer

att utrymmet för permanenta ofinansierade reformer är starkt begränsat. Samtidigt finns det i dagsläget inte heller ett särskilt behov av budgetförstärkning. Regeringen tillägger att det inte går att utesluta att ytterligare stabiliseringspolitiska åtgärder kan bli nödvändiga.

"Risken för att

upplåningsbehovet ökar ytterligare är markant framöver, bland annat på grund av eventuella infrianden av stora garantier riktade mot den finansiella sektorn. Detta innebär att utrymmet för ytterligare stabiliseringspolitiska åtgärder är mycket begränsat", skriver regeringen och tillägger att de följer utvecklingen noga.

Utgiftstaket för 2012

bör, enligt regeringen, uppgå till 1.080 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 30 miljarder kronor jämfört med 2011. Enligt utgiftsprognosen i denna proposition ger det en budgeteringsmarginal på 48 miljarder kronor för 2012. Utrymmet, enligt nuvarande prognos, bedöms vara "utomordentligt begränsat" för ofinansierade reformer.

Regeringen spår att

Riksbankens reporänta ligger på 0,25 procent i slutet av 2009, 0,25 procent i slutet av 2010, 0,75 procent i slutet av 2011 och 1,75 procent i slutet av 2012. I höstbudgeten förväntade sig regeringen att BNP skulle öka med 1,3 procent i år, 2,9 procent nästa år och 2,5 procent år 2011.

NYHETSBYRÅN DIREKT