Riksbanken bedömer att det för närvarande inte finns någon bubbla på den svenska bostadsmarknaden, men det kan inte uteslutas att det finns en viss övervärdering i priserna.

Det sade vice Riksbankschefen Barbro Wickman-Parak vid en utfrågning i riksdagens finansutskott på torsdagen.

Hon konstaterade att det finns ett antal faktorer som kan förklara att bostadspriserna har stigit kraftigt sedan mitten av 1990-talet.

"Vi har haft ett väldigt lågt bostadsbyggande i Sverige, det kan man inte bortse ifrån när man diskuterar bostadspriser", sade hon.

Det behöver dock inte betyda att dagens priser är till fullo hållbara.

"Det kan inte uteslutas att vi har en viss övervärdering, det kan bero på orealistiska bedömningar om räntan", sade Barbro Wickman-Parak.

Hon sade samtidigt att Riksbankens inte ser några större risker för att bankerna skulle drabbas av förluster på bostadsutlåningen, men även om de skulle göra det så har bankerna möjlighet att möta det.

"De svenska bankerna är väl kapitaliserade", sade hon.

Barbro Wickman-Parak konstaterade att den svenska ekonomin utvecklas väl; sysselsättningen stiger, inkomsterna ökar, hushållen är "osedvanligt optimistiska" och konsumerar och köper hus.

Hon påpekade dock att även om Riksbanken har ett inflationsmål så är det viktigt för Riksbanken att även se till risker för utvecklingen längre fram. När man kommer till en nedgång i konjunkturen så kan den förstärkas av att hushållen då snabbt anser sig behöva minska sin skuldsättning, vilket i sin tur förstärker den ekonomiska nedgången när ökade amorteringar minskar konsumtionsutrymmet - det kan uppstå en så kallad balansräkningsrecession.

"Ju större skuldbörda hushållen då har byggt upp desto större riskerar konsekvenserna att bli", sade Barbro Wickman-Parak.

Hon konstaterade att när hushållen väl har börjat dra ned på sina skulder så är det svårt att få dem att ändra sig, USA är ett exempel på svårigheterna att komma ur en balansräkningsrecession.