Utifrån resultaten av en empirisk undersökning som Riksbanken inledde under hösten 2011 finns det inga tecken på manipulation av referensräntan Stibor. Riksbanken har dock identifierat ett antal brister i ramverket kring denna. Det skriver Riksbanken i samband med rapporten om finansiell stabilitet på onsdagen.

Riksbanken konstaterar att det exempelvis saknas en aktör som har ett övergripande ansvar för Stibor samtidigt som strukturen för styrning och kontroll av Stibor-processen är otydlig. Därtill är transparensen kring prissättningen av Stibor bristande och det är svårt att verifiera hur referensräntan bestäms. Riksbanken rekommenderar därför att Stibor reformeras för att åtgärda brister i ramverket och stärka förtroendet för denna ränta.

Stibor är den internbankränta som bankerna använder som referens för både in- och utlåning. De fem svenska storbankerna sätter tillsammans Stibor.

Riksbankens utredning av Stibor är en följd av den så kallade Libor-skandalen som briserade i Storbritannien i somras. Då erkände jättebanken Barclays att man rapporterat in för låga uppgifter om den egna räntan, för att på så sätt försöka påverka liborräntan (den engelska motsvarigheten till Stibor). Flera banker misstänktes och skandalen växte. Sedan dess uppkom en medvetenhet om att banker kan ha incitament att försöka påverka ett lands referensränta.

Samtidigt som Riksbanken släppte sin granskning av Stibor släppte man också sin så kallade stabilitetsrapport. I denna konstaterar Riksbanken att svenska storbanker är finansiellt starka. Dock påpekar Riksbanken att en mycket sämre konjunktur i Sverige kan bidra till att de svenska bostadspriserna faller.

"Eftersom de svenska hushållens skulder i dag är på en historiskt hög nivå riskerar detta i förlängningen att påverka den svenska ekonomin och de svenska storbankerna negativt", skriver Riksbanken i rapporten.

Riksbanken fastslår dock att stresstester visar att storbankerna har god motståndskraft mot ökade kreditförluster, även om man ser flera strukturella svagheter i banksystemet som kan påverka den finansiella stabiliteten på längre sikt.

"Därför rekommenderar Riksbanken att storbankerna säkerställer att de har tillräckligt med kapital och likviditet", skriver Riksbanken.

Det noteras att bankerna har ökat sina likviditetsbuffertar, men deras stora beroende av marknadsfinansiering kan göra dem sårbara för ökad oro på de finansiella marknaderna. En kraftigt försämrad situation i Europa kan också öka bankernas kreditförluster.

Riksbanken är bekymrad över de svenska bankernas förhållandevis stora sammankoppling med internationella marknaderna. Bankerna bör därför säkerställa att de har tillräckligt med kärnkapital och de bör också minska sina strukturella likviditetsrisker för att kunna hantera eventuella framtida förluster och störningar på marknaderna, anser Riksbanken.