Inte att förvåna visade det sig att Riksbanken valde att hålla sin styrränta oförändrad på 1,5 procent när räntebeslutet från gårdagens penningpolitiska möte presenterades på onsdagsmorgonen. Och som vanligt reserverade sig de båda direktionsledamöterna Lars E O Svensson och Karolina Ekholm mot beslutet. Bägge ville istället se en sänkning av räntan ner till 1,00 procent.

Även räntebanan hölls oförändrad, vilket i så fall skulle innebära att någon ytterligare räntesänkning inte blir aktuell och att vi istället kan vänta oss en första räntehöjning runt sommaren 2013. Särskilt aggressiv är dock inte Riksbanken utan styrräntan väntas nå 3,0 procent först under våren 2015.

Marknadsreaktionerna har varit måttliga men kronan har stärkts med några ören mot såväl dollarn som euron. Dessa handlades någon timme efter att beslutet presenterats runt 6,75 respektive 8,85 kronor. På räntemarknaden var det framför allt tvåårsräntan som rörde sig och steg till 1,18 procent.

När det gäller den ekonomiska utvecklingen i stort väljer Riksbanken att lägga sig ungefär i mitten av prognosfältet. BNP väntas växa med 0,8 procent i år och med 1,9 procent 2013 (kalenderkorrigerade siffror).

Ett av de tydligaste motiven till att man inte sänker räntan är att de ledamöter som ville ha oförändrad ränta tycks ha lagt stor vikt vid de ljusglimtar om en stabilisering i svensk ekonomi som vi sett under de senaste månaderna. Annars hade det ju i princip räckt med att notera det ovanligt låga inflationstrycket i svensk ekonomi för att hitta ett motiv till räntesänkning. Riksbanken själv gör prognosen att inflationen stannar på 1,2 procent i år.

Vilka andra skäl som ligger bakom oviljan att sänka räntan får vi dock först vissa aningar om när protokollet från gårdagens penningpolitiska möte släpps den 2 maj. Protokollen har alltid varit viktiga, men betydelsen har växt nu när det tycks som att ledamöterna i allt högre grad tenderar att låta annat än inflationsutvecklingen väga tungt i sina räntebeslut. I alla fall är det en tendens som vi tycker oss skönja på placera.nu.

Det gör det också betydligt svårare att förutse Riksbankens nästa steg. Om det inte räcker med en inflation klart under målet på två procent och en arbetslöshet som enligt prognoserna ska börja stiga, så är frågan vad som egentligen ska till för att räntan ska sänkas ytterligare? Svaret får bli att  den internationella utvecklingen är det som främst kommer att styra räntebesluten framöver.

Om den svenska inflationen skulle fortsätta att vara mycket låg ökar givetvis också pressen på Riksbanken att sänka räntan ytterligare. Men historiskt sett har banken underskridit inflationsmålet större delen av tiden så inflationen tycks egentligen inte väga så tungt som man annars kan få sken av.

Så sammanfattningsvis har sannolikheten för ytterligare räntesänkningar minskat efter dagens beslut och protokoll. Att internationella valutafonden (IMF) igår justerade upp sin prognos för tillväxten i världen bidrar också till sannolikheten minskat, eftersom deras globala bild av världsekonomin väger tungt som underlag för Riksbankens ekonomer.

Men den som hoppas på nya räntesänkningar ska definitivt inte kasta in handduken. Riksbanken gör regelmässigt stor missbedömningar av räntebanan och internationellt finns det fortfarande mycket som ser skakigt ut. Vi lutar fortfarande åt att nästa steg på räntetrappan är ett steg nedåt.