Enligt Infronts enkät väntade sig samtliga åtta tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle höja styrräntan med 50 punkter, till 3,50 procent.

Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 8 februari 2023, då den höjdes med 0,50 procentenheter till 3,00 procent.

"Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat. För att inflationen ska falla och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Prognosen visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september", skriver Riksbanken.

"I Sverige, liksom i omvärlden, är inflationen fortfarande alldeles för hög och långt från inflationsmålet. KPIF-inflationen har sjunkit något de senaste månaderna, ungefär i linje med Riksbankens senaste prognos, men det beror på att energipriserna fallit. Bortsett från energipriserna har inflationen under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat. Kronan har inte varit en avgörande faktor bakom den kraftiga inflationsuppgången, men den har bidragit till en något högre inflation. En starkare krona vore i det här läget önskvärd", skriver Riksbanken.

"Förste vice riksbankschef Anna Breman och vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet att höja styrräntan med 0,5 procentenheter och mot prognosen för styrräntan. De förespråkade en räntehöjning med 0,25 procentenheter och en räntebana som indikerar en hög sannolikhet för ytterligare höjningar i juni och/eller september. Mot bakgrund av de stabila inflationsförväntningarna, de måttliga löneökningarna och den svaga och nedreviderade prognosen för den inhemska efterfrågan menade de att den penningpolitiska åtstramningen nu bör gå gradvis fram för att hålla öppet för olika handlingsalternativ senare under året, inklusive en återgång till större höjningar om inflationstrycket inte dämpas tillräckligt snabbt."