Inflationstrycket är lågt, men inflationen går så småningom tillbaka till inflationsmålet.

"Det är inte oenighet om denna riktningsanvisning. Däremot finns det olika uppfattningar om vad som är en väl avvägd penningpolitik och hur kraftig den penningpolitiska stimulansen ska vara för att bäst stabilisera inflation och resursutnyttjande", sade Riksbankschef Stefan Ingves i en sammanfattning av den penningpolitiska diskussionen vid mötet den 15 februari, enligt protokollet som publicerades på onsdagen.

Vid mötet sänktes reporäntan med 25 punkter till 1,50 procent samtidigt som även reporäntebanan sänktes.

Redan känt var att ledamöterna Karolina Ekholm och Lars EO Svensson reserverade sig mot räntebeslutet och mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen. De förordade att reporäntan skulle sänkas 50 punkter och att räntebanan skulle vara lägre än den som majoriteten röstade för.

Majoritetens beslut fattades mot bakgrund av en bedömning om att den svaga efterfrågan i Sverige och omvärlden bidrar till att inflationstrycket blir lågt de kommande åren.

Stefan Ingves sade att diskussionen nu gäller på vilken nivå konjunkturen bottnar och när den normaliseras igen. Han noterade att kronan varit starkare än den brukar vara vid finansiell oro och att den väntas stärkas framöver. Han konstaterade vidare att utlåningen till hushållen ökar långsammare än tidigare, vilket han "tycker är välkommet".

"Men samtidigt har det varit lite stabilare finansiella indikatorer sedan årsskiftet. Skulle utlåningen till hushållen ta fart igen bör direktionen vara vaksam. Det vore också bra om andra verktyg, inriktade på att hantera systemrisk, finns på plats om så skulle ske", sade Stefan Ingves.

Riksbankschefen tog också upp frågan om att skillnaden mellan bolåneräntan och reporäntan nu är högre än före krisen. Han kopplar det till ökade finansieringskostnader för bankerna och att marginalerna, som minskade före krisen, har ökat.

"Riksbanken räknar nu med att skillnad mellan boräntorna och reporäntan kommer att minska något framöver, men inte ned till de nivåer som rådde före krisen. En förklaring är att finansieringskostnaderna som avspeglar riskerna inte bedöms bli lika låga. Men på sikt bör bättre regleringar bidra till stabilare marknader och lägre riskpremier än i dag", sade Stefan Ingves.

Den nye direktionsledamoten Per Jansson, som röstade i linje med majoriteten vid mötet, sade att det mot bakgrund av de svagare utsikterna var rimligt att genomföra den räntesänkning med 0,25 procentenheter, "som redan i viss mån låg i korten i december".

Per Jansson sade också att Riksbankens prognos för BNP-utvecklingen under fjärde kvartalet 2011 låg "en bra bit under den prognos man får fram med olika indikatormodeller", men tillade att det kunde vara klokt att lägga en låg prognos "då linjära indikatormodeller ofta uppvisar en alltför hög grad av tröghet när ekonomin vänder snabbt".

Han konstaterade dock att den nuvarande planen för penningpolitiken innebär en "exceptionellt låg reporänta under åren som kommer", med negativ reporänta under en "betydande del av prognosperioden".

Per Jansson hävdade vidare att det i höstas fanns ett antal indikationer på att resursutnyttjandet började bli "ganska ansträngt" och att "vissa överhettningstendenser så småningom skulle kunna uppstå". Han tillade dock att dessa indikatorer nu fallit till följd av inbromsningen, och "risken för en alltför snabb utveckling i svensk ekonomi får just nu bedömas som mycket liten".

Han instämde vidare i Stefan Ingves ord om att direktionen bör vara vaksam på om utlåningen till hushållen börjar ta fart igen, och han refererade till EU-kommissionens varning om risker förknippade med den höga skuldsättningen i Sverige.

Av protokollet framgår att Per Jansson "tillhör entydigt" dem som tycker att man inte kan bortse från kredittillväxt och skuldsättning i utformningen av penningpolitiken.

"Det kan inte uteslutas att det ibland uppstår situationer där man i penningpolitiken vill ta hänsyn till sådana aspekter utöver utvecklingen i inflation och realekonomi", sade han.

Per Jansson noterade också att hans intryck var att det sällan gjorts så bra växelkursprognoser som under senare tid när man i mindre grad låtit räntedifferenserna påverka prognoserna, och han skulle vilja se om en formell analys av prognosfelen kunde bekräfta detta.

Den andra nye direktionsledamoten Kerstin af Jochnick, som också röstade med majoriteten, sade att hon delar bedömningen om den svenska ekonomin i den penningpolitiska rapporten och tillade att hon lägger störst vikt vid minskade efterfrågan från omvärlden och svagare tillväxt i efterfrågan från svenska hushåll, vilket dämpar inflationen.

Kerstin af Jochnick konstaterade att en bestående osäkerhet kan medföra att genomslaget av räntesänkningen inte blir så snabbt som i ett mer normalt läge. Hon konstaterade också att kreditefterfrågan från hushåll har bromsat in, bedömer att "krediter finns tillgängliga såväl i Sverige som i Europa men att efterfrågan har minskat väsentligt".

Hon sade vidare att svenska banker är välkapitaliserade och kommer att kunna svara för kreditförsörjningen, men de har möjligen blivit mer restriktiva och ställer större krav vid kreditgivningen.