Den 1 april trädde flera nya bolåneregler i kraft. Mest uppmärksammat är det höjda bolånetaket, där förstagångsköpare nu kan låna upp till 90% av bostadens värde.

Men en mindre omskriven förändring kan få större konsekvenser, särskilt för hushåll som behöver renovera.

Det gäller reglerna för tilläggslån, alltså lån utöver det ordinarie bolånet. Samtidigt som taket sänks från 85% till 80% av bostadens marknadsvärde införs en ny "tröghetsregel" som innebär att bostaden bara får omvärderas vart femte år i syfte att höja lånet.

"Jag skulle inte säga att det är övergången från 85 till 80% som är den stora förändringen. Det är begränsningen i hur ofta du kan omvärdera", säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Bostadsrätterna.

Tidigare kunde bolånetagare i praktiken kontakta banken när som helst för en ny värdering, men den möjligheten begränsas nu.

Risk att slå i taket

För hushåll med hög belåningsgrad och små marginaler kan konsekvenserna bli kännbara.

"Har du hög belåningsgrad, inga sparade pengar och behöver låna till en renovering, då kan det bli problem om du slår i taket", säger Wörmann.

Det gäller särskilt nödvändiga åtgärder.

"Viss renovering kan du inte skjuta på. Om taket läcker eller värmepannan går sönder måste det åtgärdas."

Samtidigt har många dålig koll på regeländringen.

"Åtta av tio har inte fattat det här", säger Wörmann och hänvisar till en Sifo-undersökning som Bostadsrätterna låtit göra.

Risk för dyrare lån

I vissa fall kan hushåll tvingas ta blancolån för att finansiera renoveringar.

"Det sista man vill se är att människor tar blancolån. Men det kan bli en sådan lösning i vissa situationer."

Ett vanligare scenario är att hushåll prioriterar om eller skjuter upp renoveringar.

Kan gynna nyproduktion

Reglerna kan också påverka efterfrågan på bostäder.

En möjlig effekt är att fler väljer nyproduktion, där renoveringsbehovet är litet.

"Då vet man att man slipper renovera på många år."

"Man lånar sig till nock"

Även fritidshus med renoveringsbehov kan bli mindre attraktiva.

En möjlig utveckling är att köpare i stället väljer att låna mer än de egentligen behöver redan vid köpet, för att skapa en buffert inför framtida renoveringar.

"Man kan tänka sig att man lånar sig till nock även om man inte har behov av det", säger Wörmann.

Det kan till exempel handla om att en köpare som egentligen har råd att lägga en större kontantinsats i stället maxar bolånet, för att senare slippa problemet med att inte kunna ta ett tilläggslån.

Strategin minskar risken att stå utan finansiering om något behöver åtgärdas, men innebär samtidigt att hushållen tar på sig högre skulder än nödvändigt från början.

"Det är inte en särskilt positiv utveckling."

Vinnare och förlorare

Alla påverkas dock inte lika mycket.

"Vinnarna är de som har välrenoverade bostäder eller låg belåningsgrad. Förlorarna är de som är högt belånade, saknar sparande och behöver renovera."