Europa har sommaren 2025 drabbats av en extrem värmebölja. I Portugal uppmättes 46,6 °C, vilket lett till skolstängningar, arbetsförbud och evakueringar efter skogsbränder.

Mitt i hettan samlades Europeiska centralbanken i portugisiska Sintra för sitt årliga forum – där klimatförändringarnas ekonomiska effekter, inte minst på inflationen, var uppe på agendan.

"Sambandet mellan extrem värme och nyckeltal som inflation och BNP är alldeles för viktigt för att ignoreras", sa ECB-ledamoten Frank Elderson under forumet.

Erfarenheter från tidigare extremväder ger en fingervisning om vad som väntar. Värmen sommaren 2022 bidrog enligt en ECB-studie till att höja matpriserna med mellan 0,5 och 1 procentenhet. Livsmedel utgör 10–20% av inflationen.

Pia Fromlet, makroekonom på SEB med fokus på euroområdet, menar att det ännu är svårt att säga exakt hur årets värmebölja slår mot inflationen – men att det finns tydliga effekter.

"Till exempel att skördarna blir mindre och då kan livsmedelspriserna dra iväg. Dessa effekter är kortlivade och gör att inflationen kanske går upp någon månad och sedan studsar tillbaka igen när läget stabiliseras", säger hon till Placera.

Blickar mot sommaren 20168

Även Carl Nilsson, makroekonom på Swedbank, även han med fokus på euroområdet, är inne på samma spår.

"Torka och översvämningar påverkar oundvikligen matpriserna. Det slår ut produktionskapacitet, det leder till dåliga skördar och gör inflationen betydligt mer volatil", säger han.

Nilsson lyfter sommaren 2018 som ett exempel, då Sverige drabbades av både skogsbränder och dåliga skördar.

"Då såg man först tecken på vissa prisuppgångar under senare delen av hösten, alltså efter skördarna. Normalt sett finns det även en förädlingsprocess för livsmedel som gör att det kan dröja ytterligare lite tid innan det dyker upp i konsumentpriserna", säger han och fortsätter:

"Men om man talar om de livsmedel som importeras från Europa, som till exempel apelsiner, då kan vi nog se effekterna ganska snart även i butik."

Tillfälligt hack eller permanent prispress?

Huruvida prisökningarna är övergående eller början på ett nytt inflationsklimat är ännu oklart. Forskningen går isär – men Nilsson pekar på flera faktorer som kan ge mer varaktiga effekter.

"Till exempel kan det leda till ökade investeringskostnader för lantbrukare. Och att försäkringspremierna ökar eftersom att extremväder blir allt vanligare", säger han och fortsätter:

"Jag lutar åt att det här är något som får en permanent effekt på konsumentpriserna och som därmed också på sikt behöver beaktas i penningpolitiken."

Pia Fromlet är inne på samma spår.

"Det här är ju någonting som centralbanksfolk tittar på. Om den här typen av värmeböljor återkommer oftare kan det ju få lite mer långsiktiga effekter på inflationen."

Hon pekar även på att klimatet bara är en av flera faktorer som gör centralbankernas arbete svårare.

"Det handlar inte bara om klimatförändringar, utan även AI, handel, en ökad fragmentering i världen och ökade tullar. Allt det där utmanar centralbanken och försvårar penningpolitiken."

Demografiska faktorer, som en åldrande befolkning, lägger ytterligare press på penningpolitiken.

"Det är ju någonting som händer här och nu. För några år sedan var det något långt fram i tiden", säger Fromlet.

Penningpolitiken utmanas

Både Fromlet och Nilsson ser att penningpolitikens verktyg får allt svårare att bita i en värld där utbudsfaktorer dominerar – som klimat, geopolitiska spänningar och demografiska skiften.

"Och då är styrräntan ett väldigt trubbigt instrument för att påverka inflationen. Eftersom att det framförallt slår mot efterfrågesidan i ekonomin, inte utbudssidan. Inflationsprocessen, tror jag, kommer vara alltmer utanför centralbankernas kontroll", säger Nilsson.

Så – kan penningpolitiken få en mindre roll framöver?

"Ja, jag skulle tro att det är en trendmässig utveckling som vi kommer att få se mer av på längre sikt", avslutar han.