Uppgången under juli tog fart under rapportperiodens inledning. Om man ska leta efter en anledning till rallyt så kan man väl rimligtvis anta att det var drivet av rapportperioden. Dels överträffade majoriteten av de rapporterande bolagen marknadens förväntningar (som dock var lågt ställda, prognoserna sänktes även under juli månad), dels blev det en effekt liknande rapportperioden för första kvartalet då det föreföll som om många inväntat hårda data före köp.

Grundvalen för denna kraftiga uppgång är dock inte så självklar. Det är lätt att tro att det var rapporterna som drev börsen, men det är inte givet. Ibland finns det ingen rationell bas för kursrörelserna utan det kan vara en fråga om psykologi. Eller såsom som en fd. tradingchef sade: "Markets move mostly on nothing."

Ser man till rapportperioden rapporterade drygt 70 procent av de bolag där det fanns prognoser enligt SME Direkt en bättre vinst än väntat. Men därmed inte sagt att vinsttrenden stabiliserats eller vänt upp. En lika stor andel av bolagen har sett vinsterna falla jämfört med samma period förra året.

De enda bolag som lyckats höja vinsterna är de klassiskt defensiva såsom Swedish Match, teleoperatörerna, säkerhetsbolagen Loomis och Niscayah, samt ett par bolag inom hälsovårdssektorn. Även Boliden överraskade positivt. Då kan man som optimist hävda att nedgångstakten avtar inom många sektorer, vilket är sant.

Sammantaget minskade dock vinsterna för SME-bolagen med drygt 60 procent vilket torde vara ett unikt fall på blott 12 månader. Det inkluderar dock bankerna som gjort stora nedskrivningar som är, om inte av engångskaraktär, så åtminstone sällankaraktär.

En stor del av nedgången i de sammanlagda vinsterna beror på dessa nedskrivningar samt kollapsen för fordonsbolagen. Exklusive bankerna samt Volvo och Scania är vinstraset mer modesta 35 procent för andra kvartalet i år. Icke desto mindre är nedgången frapperande och ser man till förändringen på översta raden är den på sätt och vis än mer dyster eftersom vinstminskningen faktiskt fått stöd av de kostnadsbesparingar som företagen genomför medan försäljningssiffrorna fortfarande är lika bleka som tidigare.

På kort sikt kanske frågan om varför börsen går upp inte är helt relevant eftersom det inte alltid finns en tydlig kausalitet som driver kurserna. Ibland blir det så att vår strävan att skapa ordning ur kaos gör att vi vill se ett kausalt samband även när det inte finns där. När det kommer stora rörelser så är rubrikerna fyllda med olika förklaringar såsom "vinsttrenden går åt rätt håll" eller så var "konsensusförväntningarna nedpressade". Det förekommer också mer esoteriska förklaringar om riskpremier, effekten av programhandel med mera. Denna gång känns det som att det enda seriösa är att erkänna att framtiden är oviss och invänta facit. Den lyxen har man dock inte som investerare och man måste göra ett försök.

Ser man till olika grupper av bedömare så går åsikterna isär. Lyssnar man på företagsledarna är den bilden väsentligt mörkare än inom investerarkollektivet. Och när det gäller börsen kanske man gör bäst i att lyssna på de senare, även om det kan bära emot att köpa efter så kraftiga uppgångar som vi sett sedan i våras. Ett sätt att uttrycka det är med John Maynard Keynes ord: Det finns inget så farligt som att följa en rationell investeringsstrategi i en irrationell värld.

Det talar för att man bör köpa aktier och vara trendföljande i brist på bättre idéer. Vår egen syn på börsen är dock mer skeptisk. Vår tro på en negativ utveckling för juli baserades på risken för rapportbesvikelser. Så blev inte fallet, och därmed kan vi konstatera att det blev fel utfall på grund av fel slutsats.

Således är juliuppgången i det perspektivet befogad. Och ser man till den ekonomiska statistiken så har riktningen där varit positiv. När rapportsäsongen ebbar ut kommer dessutom makro och flöden mer i fokus vilket talar för en fortsatt positiv utveckling.

Men omsättningen på börsen har varit låg och snittvolymen på Stockholmsbörsen under juli var den lägsta på nästan tre år, trots haussen vilket indikerar att utvecklingen har varit ganska bräcklig. Det talas mycket om stora nettoinflöden till börsen men det har således hittills, de facto, inte materialiserats i stora handelsvolymer.

Så vad ska man tro? Ja, ser man till de faktorer som pekar mot en rekyl under augusti månad efter en exceptionell utveckling under juli finns det en del att ta fasta på.

Augusti har historiskt varit en svag månad på börsen men mot en upprepning av det historiska mönstret talar dels att historik hittills under 2009 inte varit någon bra vägledning och dels det faktum att säsongsmönster ofta är svaga under perioder av stora kursrörelser på börsen.

Till baisseargumenten kan man också foga det faktum att börsen idag har återhämtat en stor del av raset från 2008, trots att banksektorn fortfarande handlas väsentligt lägre, liksom många defensiva aktier. Således har multipelexpansionen i övriga sektorer varit än kraftigare än index ger vid handen.

På lång sikt finns flera orosmoln. Hushållens belåningsberg som byggts upp före finanskrisen, och staternas låneberg som kommit under krisen, förutsätter en mer restriktiv finanspolitik kommande år, för att inte tala om en åtstramning hos hushållen, inte minst på grund av stigande arbetslöshet.

Vidare kan man konstatera att de cykliska aktierna haft en exceptionell utveckling och att det redan i dagens aktiekurser ligger mycket höga förväntningar. Enligt en analys från Goldman Sachs var vinståterhämtningen för börsbolagen efter kraschen i början av 90-talet 127 procent på fem år. Efter kraschen år 2000 var den hela 210 procent under samma tidsperiod.

Jag lutar åt det första scenariot med hänsyn till att vi nu har en finanskris i botten vilket betyder kreditåtstramning och andra problem vilket hämmar tillväxten. Det låter mycket med en sådan återhämtning i vinsterna, men man bör komma ihåg vilken nivå man startar på.

Om trenden står sig för 2009 kommer vinsterna att ha halverats för börsbolagen. Med 127 procents uppgång skulle det innebära en blygsam uppgång med, netto, 10-15 procent jämfört med 2008 - på fem år, väl att märka, vilket inte är särskit imponerande. Idag ligger i det i förväntningarna att vinsterna stiger med drygt 20 procent under nästa år.

Men en stor del av den vinstökningen ligger i just besparingar och inte så mycket i en stabilisering i efterfrågan vilket är det man helst vill se för att tro på att konjunkturen är nära en botten. Även om detta scenario infrias betyder inte det att snitt-p/e-talet på börsen blir lågt. Vi måste vänta till 2011 innan det blir mer normala värderingsnivåer för börsen.

Till de positiva faktorerna hör en tydlig återhämtning i flera makroindikatorer som dels visar på en snabb återhämtning i USA och dels att det förefaller som om vi är nära en botten i den ekonomiska cykeln. Sist men inte minst så är uppenbarligen sentimentet på börsen urstarkt.

Om man ska sammanfatta ovanstående, som i vanlig ordning pekar åt olika håll, är vi negativa till börsen under augusti. Vår bedömning baseras framför allt på grund av det faktum att index har lyft så kraftigt utan motsvarande starka utveckling i ekonomin, med möjligt undantag för USA där data faktiskt pekar mot en snabb återhämtning.

Icke desto mindre är det svårt på rationella grunder att argumentera för fortsatta uppgångar innan fundamenta "hunnit ikapp" börsen.

De sektorer där vi fortfarande ser potential är bioteknik, inte minst med stöd av en kraftig utveckling i USA och ett positivt nyhetsflöde under sommaren och ett förväntat bra nyhetsflöde under hösten. Även teleoperatörer är lågt värderade och tillhör faktiskt den exklusiva skara företag som ökat vinsterna de senaste 12 månaderna. Vidare torde det finnas potential i en del tjänstebolag samt råvarusektorn. Men cykliska aktier är enligt vår mening alltför riskabla. De har presterat vida bättre än index under en lång period och oddsen talar för en avmattning.