Börsåret har börjat uselt för Rysslandsfonderna.  Hittills är de ned cirka 12,5 procent. Det är betydligt sämre än globala aktiefonder som bara har tappat knappt 5 procent. Förra året var ännu tyngre, och den genomsnittliga Rysslandsfonden backade med över 70 procent, vilket även det var betydligt sämre än de globala aktiefonderna som förlorade knappt 33 procent.

En anledning till börsnedgången är att investerarna är rädda för att placera sina pengar i ryssland då valutan har fallit, och spås falla ytterligare. Den ryska rubeln har, sedan augusti, fallit med cirka 30 procent mot en valutakorg bestående till 55 procent av amerikanska dollar och 45 procent euro. Mot enbart dollarn har rubeln fallit med 40 procent.

Valutaförsvagningen, eller devalveringen, sker under ordnade former genom att den ryska centralbanken vidgar den så kallade bandbredden för rubeln, det vill säga det intervall som rubeln tillåts svänga inom, mot valutakorgen. Centralbanken stödköper rubel när det behövs för att hålla rubeln inom bandbredden.  Förra veckan vidgade centralbanken bandbredden med ytterligare 10 procent.

Fondbolaget, FIM, tror att devalveringen av rubeln avslutad för denna gång.

Rubeln kan nu röra sig till 36 rubel per dollar om inte växelkursern dollarn och euron förändras. Idag handlas rubeln till cirka 31,5 dollar, vilket innebär att rubeln kan försvagas ytterligare drygt 10 procent. I så fall urholkas värdet ytterligare på svenska sparares andelar i rysslandsfonder.

Det finska fondbolaget, FIM, anser dock att den rådande nivån håller så länge som oljepriset rör sig kring 40 dollar per fat. Om oljepriset sjunker till en nivå nära 30 dollar per fat kommer centralbanken att vara tvungen att granska situationen på nytt.

I slutet av januari förfaller betydande skatter till betalning i Ryssland, bland annat företagsskatten och momsen. Det innebär att efterfrågan på rubeln i slutet av januari är stor och likviditeten för rubeln är mycket låg efter centralbankens stödköp. Detta tros stödja rubeln till slutet av januari. Rubelns nya gränser testas i februari-mars och det är troligt att den försvagas med åtminstone 10 % mot dollarn.

En låg rubel har både för och nackdelar för ryssarna. Importpriser ökar, vilket ger dyrare konsumtion, och de utländska lånen ökar. En fallande rubel minskar förtroendet för den ryska regeringen. Premiärminister Vladimir Putin kan få sig en rejäl smäll. Det ryska folket har hyllat honom för att ha lyckats skapa en stark valuta och en tro på Ryssland.

Men för exportbolagen är den bra då de många gånger får betalt i dollar samtidigt som de ofta har sina kostnader i rubel. Det gäller främst exportbolag inom energi och metall. Devalveringen går då rakt ned i vinsten. Detsamma gäller den ryska staten som får stora intäkter genom exportskatten på olja som prissätts i dollar.

Så ska man våga placera sin sparpengar på denna osäkra marknad?

Även om läget ser trist ut för Ryssland kommer landet att resa sig, frågan är hur lång tid det kommer att ta, och hur gropigt resen blir. Den som är försiktig bör nog vänta lite till och avvakta oljans utveckling.