It-index rensat för Ericsson är upp 60 procent i år, betydligt mer än övriga index som stigit drygt 40 procent. Här finns raketer som Knowit, Doro och Readsoft som alla stigit med mer än 150 procent. Ändå är detta idag en etablerad industri med stabila verksamheter. Annat var det för tio år sedan.

Hösten 1999 utgjorde kulmen på 1990-talets it-bubbla. Då var internet på allas läppar. Sverige hyllades som världsekonomins nya medelpunkt. Löpsedlarna frestade med börsens kommande nyemissioner och Europas största it-konsult hette Framfab, hade 3 000 anställda, ett värde på 15 miljarder och en vd som i folkmun kallades för Bredbandsjesus.

I efterhand är det lätt att le snett åt spektaklet, men på den tiden var det många som på allvar trodde att den snabba teknologiseringen av ekonomin då hade ställt alla gamla lagar på ända.

Verkligheten var dock en helt annan. Idag vet vi att en stor del av dåtidens höga efterfrågan på it var artificiellt uppblåst.

"Det hade flera faktorer. Internet kom under 1990-talets andra hälft och alla företag med självaktning skulle ha en exponering där. Dessutom blev persondatorerna en del av det dagliga arbetsflödet ute på företagen, vilket ställde krav på lokala nätverk och servrar. Lägg till millenniehysterin - och du hade alla förutsättningar för en bubbla", säger Stefan Gardefjord, vd för Logica Sverige, it-tjänstföretaget som för tio år sedan trotsade gravitationen under namnet WM-data.

Hypen ledde till kraftigt inflaterade börskurser för alla bolag med minsta anknytning till it. Under bubblans kulmen var börsens it-bolag värderade mer än fem gånger så högt som under den senaste konjunkturtoppen 2007. Fallhöjden var således extrem: när bubblan brast under 2000 föll it-aktierna med i genomsnitt 94 procent.

Lågkonjunkturen som följde innebar en skoningslös sanering av branschen. Tidigare högtflygande it-konsulter och webbyråer som Framfab, Icon Medialab, Cell och Adcore försvann. Andra bolag, som Enator, WM-Data, Protect Data och Telelogic, köptes upp eller slogs ihop med utländska it-jättar.

Idag ser branschen annorlunda ut. Spektakulära snabbväxare som Skype och Spotify dominerar visserligen i rubrikerna, men de utgör bara ytskummet på en djup ström som penetrerar snart sagt varje vrå i dagens genomteknologiserade ekonomi.

2009 finns internet, mejl och rörlig bildöverföring i var mans ficka. Att handla, boka resor eller göra bankaffärer över internet har blivit så vanligt att vi inte längre tänker på det. Inom industrin har it blivit en omistlig del av produktinnehållet: en Volvo S80 har idag över 50 datorer som fortlöpande kommunicerar med varandra över ett internt nätverk och likadant ser det idag ut i allt från bergsborrar till kaffemaskiner.

På företagssidan ser vi samma mognad. Dagens systemvaruföretag och it-konsulter har blivit en underleverantörsindustri som tjänar bra men växer sakta. Telekomjättar som Ericsson och Nokia slåss om globala marknadsandelar i konkurrens med uppstickare från Indien och Kina. De tidigare så expansiva telekomoperatörerna har blivit tråkiga men stabila infrastrukturbolag.

För spelbolaget Betsson, som tillsammans med hela internetspelindustrin såg sin tillväxt skjuta fart under "post-boom-eran" på 2000-talet, är det uppenbart att dagens it-industri skiljer sig på en viktig punkt:

"Nu är det en självklarhet att det måste finnas lönsamhet. För tio år sedan var e-handel fortfarande ett oprövat kort. Idag vet vi att det fungerar kommersiellt och att användarbeteendet finns på plats. Resten handlar om att bygga så bra och lönsamma tjänster som möjligt", säger Pontus Lindwall, vd och koncernchef för Betsson.

Peter Malmqvist, aktieanalytiker på analysfirman EQR håller med:

"It idag är mer sunt förnuft och mindre drömmar. Det ser vi också nu i lågkonjunkturen, då it-branschen har klarat sig överraskande bra. It är en så integrerad del av ekonomin att den är svår att skilja ut när tiderna blir sämre."

Sedan bottenåren i början av 2000-talet har också branschen som helhet vuxit stabilt. Omsättningen inom it-tjänsteområdet i Sverige växte mellan 2003 och 2007 från runt 207 miljarder kronor till nära 260 miljarder. Under samma period växte antalet företag med nära 20 procent till drygt 33 000 och antalet anställda i sektorn med drygt sju procent till över 115 000 personer.

Kanske måste den slutliga analysen av it-bubblan därför kryddas med viss ödmjukhet: dåtidens visioner må ha varit bombastiska och högtflygande, men i allt väsentligt har de blivit del av dagens standardlösningar.

TOBIAS HAMMAR/TALENTUM REPORTAGE