Så kan EU:s nya budget se ut

(Uppdaterad) Ett nytt förslag till EU:s långtidsbudget höjer de från svenskt håll kritiserade anslagen till jordbruk och Sverige får en högre EU-avgift. Men på fredagseftermiddagen hade ännu inga överenskommelser gjorts.


23 november, 2012

EU-ordföranden Herman Van Rompuy presenterade sitt utkast till långtidsbudget 2014-2020 vid EU-toppmötet med revideringar från hans tidigare förslag i förra veckan.

Jämfört med det föregående förslaget låg totalsiffran fast på 972 miljarder euro för de sju åren, eller 1,01 procent av EU:s BNI.

Däremot innebar summan en minskning med 80,7 miljarder euro jämfört med kommissionens ursprungliga förslag.

Statsminister Fredrik Reinfeldt förespråkade en sänkt totalsiffra för budgeten och satsningar på åtgärder för konkurrenskraft.

"Förslaget är en måttfull budget. Tiderna kräver det. Att göra mer med mindre pengar kräver politiska val. Det är smärtsamt även när nedskärningar delas", sade Herman Van Rompuy vid mötets inledning.

"Detta är en budget för resten av decenniet. En överenskommelse är inom räckhåll", sade han.

Under hela dagen träffade Herman Van Rompuy alla ledarna från de 27 EU-länderna i enskilda möten. Själva toppmötet startade tre timmar försenat, strax efter klockan 23, då EU-ordföranden lade fram sina nya siffror.

Jämfört med Herman Van Rompuys förslag i förra veckan innehöll torsdagens utkast en ökning för regionalstöd med 10,6 miljarder euro till 320,1 miljarder euro. Anslaget för jordbruk höjdes med 8 miljarder euro till 277,8 miljarder euro.

Samtidigt minskades satsningar på forskning, innovation och transeuropeiska nätverk med 13 miljarder till 139,5 miljarder. Säkerhet och justitieområdet minskades med 1,6 miljarder till 16,7 miljarder euro och EU:s utrikespolitiska insatser sänktes med 5 miljarder till 60,7 miljarder euro.

Förslaget skulle höja Sveriges bruttoavgift till EU med cirka 20 procent från nuvarande 32 miljarder kronor.

Sverige var också missnöjt med att förslaget innebär att den svenska budgetrabatten försvinner och ersätts med en årlig klumpsumma på 325 miljoner euro - som motsvarar mindre än hälften av Sveriges nuvarande rabatt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt uppgavs betona både en sänkt totalnivå och storleken på den svenska rabatten för att uppnå ett lägre svenskt nettobidrag än i det liggande förslaget.

I ett eget möte på fredagens förmiddag enades gruppen budgetrestriktiva länder - Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Danmark och Finland - att fortsätta pressa ner den totala summan för sjuårsbudgeten 2014-2020.

Men de enades inte om ett gemensamt mål. Herman Van Rompuys förslag uppgick till 972 miljarder euro medan tyska förbundskanslern Angela Merkel siktade på 960 miljarder euro. Den brittiske premiärministern David Cameron har krävt en sänkning till 886 miljarder euro (dock räknat i betalningar och inte åtaganden).

Frankrike och Polen betecknades som vinnare i förslaget. Då togs resurser från konkurrenssatsningar som forskning och flyttades till Frankrikes skötebarn jordbrukspolitiken och till Polens hjärtefråga regionalpolitiken.

Efter förhandlingsrundan på fredagseftermiddagen väntades ytterligare ett förslag för Herman Van Rompuy - räknat som hans tredje.

Många regeringschefer varnade också på fredagen för att toppmötet skulle avslutas utan en överenskommelse och ett nytt toppmöte utlysas, kanske i januari. Dit hörde Angela Merkel och Finlands statsminister Jyrki Katainen.

"Positionerna är fortfarande långt från varandra och om vi behöver en andra omgång kommer vi att ta den tiden", sade hon.

"Detta är inte tidpunkten för småjusteringar. Det har inte skett de nedskärningarna på utgifterna i förslaget som behövs", sade David Cameron.

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån