Nedreviderade inflationsprognoser samt en skakig utveckling på världens finansmarknader och tilltagande oro för konjunkturen talar för att Riksbankens skulle behövt föra en mer expansiv penningpolitik i februari, men Riksbanken är nu i ett läge där de penningpolitiska verktygen blir allt svårare att använda.

Det sade vice riksbankschef Martin Flodén vid det penningpolitiska mötet den 10 februari, enligt mötesprotokollet som publicerades på måndagen. Han reserverade sig mot sänkningen av reporäntan till -0,50 procent.

I ett riskscenario med en svagare omvärldskonjunktur, ökade penningpolitiska stimulanser internationellt och starkare krona kan en räntesänkning dock bli nödvändig, men det är bättre att avvakta tills det är tydligt att sänkningen är "helt nödvändig".

Martin Flodén sade att sänkningarna av reporäntan fram till februarimötet, ned till -0,35 procent, visat sig ganska oproblematiska.

"Det finns dock en gräns för hur långt räntan kan sänkas utan att genomslaget försvagas eller problem uppstår", sade han och tillade att Riksbanken nu börjat närma sig sådana nivåer.

"Förmodligen kommer även en sänkning av reporäntan ner till −0,50 procent att fungera rent tekniskt, det vill säga utan att ge upphov till stora störningar eller andra oönskade reaktioner", fortsatte han.

Han menade att effekten på växelkursen av en sådan sänkning lär vara den vanliga, men att det samtidigt är troligt att "räntekanalen nu är försvagad", det vill säga att räntesänkningen inte får ett fullt genomslag på utlåningsräntor till hushåll och företag.

Baserat på dessa resonemang ville Martin Flodén avvakta med en räntesänkning.

Han sade att huvudscenariot fortfarande är att den svenska konjunkturen stärks framöver och att resursutnyttjandet nu börjar bli ansträngt. I det scenariot blir en inflationsuppgång framöver alltmer trolig även om förtroendet för inflationsmålet sviktar.

Han tillade dessutom att sannolikheten för att det här scenariot infrias inte står och faller med direktionens räntebeslut i februari, utan att den avgörande faktorn är hur världsekonomin utvecklas framöver.

Det finns dock påtagliga risker för att utvecklingen blir sämre än i detta huvudscenario, vilket kan göra en räntesänkning nödvändig. Han tänkte då på en utveckling med en svagare omvärldskonjunktur som via en svag exportmarknad, en alltmer expansiv penningpolitik i omvärlden och ett större apprecieringstryck på kronan pressar ned tillväxtutsikterna och inflationstrycket i Sverige.

"I ett sådant läge skulle förmodligen en räntesänkning vara en effektiv åtgärd för att bromsa spridningseffekterna till den svenska ekonomin", sade Martin Flodén, som menade att det vore bättre att avvakta med en räntesänkning tills det var tydligt att sänkningen var "helt nödvändig".