Så lyder regeringens nya krispaket

Arbetsgivare ska få möjlighet till uppskov med inbetalning av skatt. Syftet är att minska likviditetsproblem som uppstår för företag som inte kan få lån på normala villkor på grund av finanskrisen.


22 januari, 2009

Det skriver regeringen i ett pressmeddelande på torsdagen.

Arbetsgivare kan under högst två månader under året få uppskov med att betala in arbetsgivaravgifter och de anställdas preliminära skatt. Uppskovet gäller längst i ett år.

Regeringen meddelar också att Riksgälden får ansvaret att hantera ansökningar om undsättningslån till större företag i fordonsindustrin. Mindre företag har möjlighet att ansöka om lån hos ALMI.

ALMI får nu också möjlighet att finansiera upp till 80 procent av ett företags lånebehov tillsammans med företagets bank.

I underlaget till propositionen "Åtgärder för jobb och omställning" reviderar regeringen sin prognos för det finansiella sparandet i offentlig sektor till -1,1 procent i år och nästa år och ett överskott på 0,5 procent år 2011.

Regeringen konstaterar samtidigt att den samlade bedömning dock är att underskottet är "tillfälligt och kontrollerbart". I sin prognosuppdatering från den 16 december spådde regeringen ett underskott på -1,0 procent i år och nästa år och ett överskott på 0,6 procent år 2011. Prognoserna i propositionen följer i övrigt bedömningen från i december.

Då spådde regeringen bland annat att BNP skulle sjunka med 0,8 procent i år och öka med 1,5 procent nästa år, och att arbetslösheten skulle öka från 7,7 procent i år till 8,5 procent nästa år. Regeringen antar också fortsatt en reporänta på 1,00 procent i slutet av 2009, 1,25 procent i slutet av 2010 och 2,75 procent i slutet av 2011.

Den djupa lågkonjunkturen leder till att den offentliga sektorns finansiella sparande visar underskott både 2009 och 2010. Den främsta anledningen till underskottet är att de totala skatteintäkterna utvecklas svagt och till och med minskar mellan 2008 och 2009.

Utgiftsprognoserna har samtidigt skrivits upp, främst på grund av ökade utgifter för arbetslösheten. Risker finns dock för att utvecklingen för de offentliga finanserna blir än sämre än prognosen.

Det skriver regeringen i underlaget till propositionen "Åtgärder för jobb och omställning", som presenterades på torsdagen. Sifferunderlaget grundar sig på den prognosuppdatering som presenterades den 16 december.

Regeringen räknar nu med att det finansiella sparandet i offentlig sektor uppgår till -1,1 procent i år och nästa år för att därefter vända till ett överskott på 0,5 procent år 2011 när ekonomin återhämtar sig.

"Skatteintäkterna har reviderats ned på alla områden. Den kraftiga försvagningen av arbetsmarknaden medför att skatteintäkterna från skatt på arbete kommer att utvecklas betydligt svagare jämfört med tidigare år", skriver regeringen.

Skatteintäkterna bedöms totalt sett bli lägre 2009 jämfört med 2008 och jämfört med budgetpropositionen har skatteintäkterna reviderats ned med 64 miljarder kronor 2009 och 92 miljarder kronor 2010. Störst är nedrevideringarna av kapitalskatterna.

"Regeringen bedömer att konjunkturavmattningen i kombination med den finansiella turbulensen under hösten 2008 leder till ett betydande fall i skatteintäkterna från skatt på kapital", skriver regeringen. En väntat svag konsumtion gör att skatten på konsumtion och insatsvaror ökar mycket svagt under 2009.

På utgiftssidan har regeringen skrivit upp prognosen för utgifterna exklusive statsskuldsräntor med totalt 14 miljarder 2008-2001. De takbegränsade utgifterna har reviderats upp med 9 miljarder kronor 2009, 6 miljarder kronor 2010 och 3 miljarder kronor 2011.

Den främsta anledningen är ökade utgifter för arbetslöshet med fler personer som försörjs av arbetslöshetsrelaterade socialsystem.

Statsbudgetens saldo väntas uppgå till -43,0 miljarder kronor i år och -43,2 miljarder kronor år 2010. För år 2011 spås ett saldo på +14,9 miljarder kronor. Om riskerna i prognosen skriver regeringen att den senaste perioden med underskott (2002-2003) visar att skatteintäkterna kan falla "både snabbt och drastiskt".

"Den nuvarande lågkonjunkturen är betydligt kraftigare än den i början av 200-talet. Det finns risk för att det finansiella sparandet kan bli sämre än den redovisade prognosen", skriver regeringen och tillägger att eftersom regeringen inte på kort sikt kan påverka skatteunderlagen "så är kontrollen av de offentliga utgifterna viktig för att hålla ordning och reda i de offentliga finanserna".

NYHETSBYRÅN DIREKT



Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån