I år höjer fyra landsting och 25 kommuner skatten för sina invånare. Det betyder att det blir höjd skatt för invånarna i totalt 64 av landets 290 kommuner.

Anledningarna till höjningarna är flera. I samband med finanskrisen fick Sveriges kommuner flera miljarder i konjunkturstöd från regeringen. Detta stöd, som fick ekonomin i kommunerna att se riktigt hyfsad ut under 2010 och 2011, tas nu bort eftersom regeringen väntade sig bättre tider.

"För att kompensera sig så höjer flera landsting och kommuner nu skatterna", säger Annika Wallenskog, chefsanalytiker på Sveriges kommuner och landsting.

Bättre tider har det dock knappast blivit. Istället försämrades som bekant konjunkturutsikterna kraftigt under 2011, främst till följd av krisen i Europa.

"Det får kommuner på flera håll att samla till en buffert för att klara ekonomin om det blir sämre tider", säger Annika Wallenskog.

Hon tillägger dock att vissa kommuner redan från början har en skral ekonomi, och att många mindre kommuner brottas med demografiska utmaningar, så som stor utflyttning.

De största höjningarna får boende i kommunerna Ydre och Arjeplog, där skattesatsen höjs med 1 procent. Även för befolkningen i Karlskoga blir höjningen kännbar, 0,85 procent.

I några få kommuner, Alvesta, Trosa, Värmdö, Gislaved, Växjö och Skurup, får invånarna mer kvar i plånboken efter att skatten är betald. Sänkningarna är dock relativt blygsamma. Störst sänkning sker i Alvesta, med 0,3 procent.

Befolkningen som bor i de kommuner där skatten blir högre utgör 15 procent av den totala folkmängden, enligt SCB. Motsvarande andel för de sex kommuner vars skatteuttag minskar uppgår till cirka 2 procent. För de allra flesta svenskar, 80 procent av befolkningen, är kommunalskatten alltså oförändrad.  

Högst skatt i landet har nu Hofors, där skatten uppgår till 34,32 procent, följt av Ragunda med 34,17 procent. Den lägsta kommunalskatten finns i Vellinge med 28,89 och Kävlinge med 28,90 procent.

Här höjs skatten