Eurogruppens uppgörelse

på söndagen följer de kriterier som Sverige velat ha för åtgärder för den finansiella stabiliteten. Det sade finansminister Anders Borg till journalister på måndagen.

Han sade att det

finns tre viktiga kriterier för åtgärderna. För det första att det måste finnas institutionell uppbackning om möjligheterna för att hantera en bankkris, för det andra att det ska finnas trafikregler som gör att det ena landets lösning inte blir det andra landets belastning och för det tredje att åtgärderna ska ske med bas från det egna nationella ansvaret.

"Vi har i grunden

en uppgörelse inom eurogruppen som uppfyller dessa kriterier", sade Anders Borg. Han sade att Sverige i diskussionerna inom EU kommer att trycka på två saker, dels att utfästelserna får en institutionell underbyggnad och dels att garantierna kan komma att behöva utvidgas.

Eurogruppens uppgörelse

innebär att varje land tar ansvar för att utfärda statliga garantier för bankernas finansiering. Det handlar om en statsgaranti för upplåning som ska gälla fram till 31 december 2009. Den innebär också att man stärker banksektorn genom att tillföra aktiekapital och även att man i lagstiftningen skapar möjlighet att rekonstruera banker.

Regeringen får i

sin proposition om ny lagstiftning, som ska presenteras i nära anslutning till EU-toppmötet i denna vecka, återkomma om hur detta ska tillämpas i Sverige.

Anders Borg betonade

att bedömningen är att den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredsställande och att bankerna har ett eget kapital som väl överstiger kapitaltäckningskravet.

Sverige har i

dagsläget ett banksystem som präglas av solvens och det finns därmed inget behov att tillföra kapital till de svenska bankerna. Han sade också att det är för tidigt att säga vad åtgärderna kommer att kosta, men att utgångspunkten är att skattebetalarna inte ska belastas.

Han sade också

att det finnas anledning att fortsätta titta på insättningsgarantin, där han noterade att många länder har höjt sina nivåer mer än Sverige. Han konstaterade också att Riksbanken och Riksgälden har tillfört 600 miljarder kronor hittills till det finansiella systemet, men att det inte kan uteslutas att det kommer att behöva tillföras mer.

NYHETSBYRÅN DIREKT