Så vill regeringen strama upp bankerna

Regeringen vill ge Finansinspektionen ett samlat ansvar för att stärka den finansiella stabiliteten. Det kan bli aktuellt med högre kapitalkrav på bankerna för att motverka riskerna med hushållens skuldsättning

placera-Genrebilder gamla-Banker.jpg

26 augusti, 2013

Det skriver Peter Norman, finansmarknadsminister, och Anna Kinberg Batra, moderat ordförande för riksdagens finansutskott, på Dagens Nyheters debattsida på måndagen.

Regeringen föreslår bland annat att fler verktyg, som kan vara av både strukturell och konjunkturell karaktär, ska kunna användas för att stärka den finansiella stabiliteten. Ett sådant verktyg är de kontracykliska kapitalbuffertarna som iförs nästa år.

Vidare föreslås en förstärkt finansiering av valutareserven, där bankerna bör vara med och betala.

"Bankernas omfattande finansiering i utländsk valuta motiverar en extra stor valutareserv, och därför bör de vara med och betala kostnaderna för den", skriver de två.

Ett annat förslag är ett formaliserat finansiellt stabilitetsråd bestående av finansmarknadsministern och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Rådet ska vara ett mötesforum och inte ett beslutsfattande organ.

"Att dessa aktörer har ett välfungerande samarbete under en kris är nödvändigt, men att de i normala tider löpande samråder i frågor som berör finansiell stabilitet är viktigt även för att förebygga finansiella obalanser", skriver Peter Norman och Anna Kinberg Batra.

Regeringen vill också göra om stabilitetsfonden till en riktig fond med egna finansiella tillgångar, samtidigt som målnivån slopas och finansbranschens avgifter till fonden ses över.

Enligt regeringen är det främsta skälet till att Finansinspektionen bör få ansvar för de nya verktygen för finansiell stabilitet är möjligheten att utkräva ansvar för den förda politiken.

"Det är en viktig demokratisk fråga. Genom att lägga ansvaret för de nya instrumenten på Finansinspektionen - som är en myndighet under regeringen - värnas en ordning som ger insyn och möjlighet till ansvarsutkrävande för regering och riksdag inom ramarna för de krav som ges av grundlagen", skriver Peter Norman och Anna Kinberg Batra.

De tillägger att med den här strukturen har Riksbanken kvar sitt unika ansvar för penningpolitiken och för att främja ett säkert och effektivt betalningssystem och fortsätter att vara en viktig aktör för att värna finansiell stabilitet.

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån