Återhämtningen efter

raset övergår därför till en sidledes rörelse under nästa år. Löneökningarna blir lägre än 2 procent och kärninflationen ligger under 1 procent även i slutet av prognosperioden.

SBAB väntar sig

att Sveriges BNP minskar med 4,2 procent under 2009, ökar med 0,6 procent 2010 och ökar med 1,5 procent år 2011. I sin senaste prognos i mars spådde SBAB att BNP skulle minska 1,4 procent i år, öka 1,5 procent under 2010 och öka 2,6 procent år 2011.

SBAB konstaterar

att det stora raset i BNP under fjärde kvartalet förra året och första kvartalet i år har passerats. Framåtblickande indikatorer, som inköpschefernas index, konjunkturbarometern för företag och konsumenternas förtroende, visar att läget förbättrats under de senaste månaderna.

Kraftfulla stimulanser

från finanspolitik och penningpolitik samt andra åtgärder mot finanskrisen har gett resultat. De största negativa effekterna av lageravvecklingen, som slagit hårt mot produktionen, bör också ligga bakom oss.

"Vi räknar med

att de positiva konjunktursignalerna förstärks och ger en förhållandevis stark återhämtning under de närmaste kvartalen", skriver SBAB.

I de flesta länder

är den finanspolitiska stimulansen betydligt mindre nästa år än i år. I Sverige och i många andra länder är också arbetslösheten på väg upp, vilket dämpar efterfrågan. Lågt kapacitetsutnyttjande innebär också att det tar tid innan nedgången i investeringarna bottnar.

Under 2010 och

2011 räknar SBAB därför inte med att konjunkturen fortsätter upp, utan mer av en sidledes rörelse. BNP-utvecklingen blir således W-formad men utan något nytt stort bakslag. SBAB spår att hushållens konsumtion de två kommande åren går på sparlåga.

Låga löneökningar

och stigande arbetslöshet bidrar till att hushållens konsumtion bara ökar med knappt 1 procent per år. Hushållens sparkvot, sparandet i relation till disponibla inkomsten, fortsätter således att ligga på en hög nivå. För investeringarna kommer den största negativa effekten i år men även under nästa år fortsätter investeringarna att minska.

Först under 2011

bedömer SBAB att investeringarna bidrar positivt till BNP-tillväxten igen. SBAB räknar med en positiv men svag internationell efterfrågan under de två kommande åren som ger en gradvis återhämtning för exporten efter raset under de senaste kvartalen.

SBAB konstaterar

att en devalvering i Lettland sannolikt skulle ge en ytterligare kraftig men kortvarig försvagning av kronan.

"Vi har emellertid

inte lagt in ett sådant valutascenario i prognosen. Under prognosperioden räknar vi med att kronan successivt stärks och når en mer normal nivå på 9:50 mot euron under 2011. Den positiva effekten av kronförsvagningen på exporten blir därmed inte så stor", skriver SBAB.

En svag BNP-tillväxt

under de kommande två åren och ett uppdämt behov av effektiviseringar talar för att sysselsättningen minskar med cirka 280.000 personer 2008- 2011.

Arbetslösheten väntas

stiga från 8,7 procent i år till 11,2 procent år 2011. Anledningen till att arbetslösheten stiger så pass brant även 2011 är att produktiviteten då ökar snabbare samtidigt som de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna expanderar mindre än 2010. De årliga totala löneökningarna väntas växlas ner till strax under 2 procent 2010-2011, vilket är en halvering jämfört med den genomsnittliga löneökningstakten på 3,7 procent under de senaste 15 åren.

Fallande arbetskostnader

per producerad enhet talar för en låg inflation. Den svaga efterfrågan i ekonomin innebär också att det kommer att vara svårt för företagen att höja priserna, vilket begränsar genomslaget av kronförsvagningen på konsumentpriserna. SBAB räknar därför med att den underliggande inflationstakten, KPIX, kommer att vara lägre än 1 procent även i slutet av prognosperioden.

Det finns inget

skäl för Riksbanken att tidigt höja styrräntan. SBAB räknar ändå med att den extremt låga utgångsnivån på 0,5 procent talar för att Riksbanken försiktigt börjar vägen mot en normalisering med en första räntehöjning med 0,25 procentenheter i slutet av nästa år. Det är tidigare än i Riksbankens senaste ränteprognos från april där den första höjningen förutsågs komma i början av 2011.

Även om SBAB

räknar med en tidigare första räntehöjning än vad Riksbanken gör, så bedömer vi att takten i de följande räntehöjningarna blir betydligt långsammare. Första kvartalet 2012, som är slutpunkten i Riksbankens räntebana, räknar SBAB med att styrräntan ligger på 2 procent, vilket kan jämföras med Riksbankens prognos på 3 procent. I slutet av 2011 spår SBAB att reporäntan ligger på 1,75 procent.

NYHETSBYRÅN DIREKT